2. Alfta kyrkby och samhälle

Alfta med rik snickarglädje - en av länets bäst bevarade i sitt slag.

En rik snickarglädje finns runt kyrkan och i Alfta samhälle som räknas som ett av länets bäst bevarade i sitt slag. Efter storbranden 1793 byggdes snabbt ett nytt och blomstrande samhälle upp och på 1850-talet till sekelskiftet var Alfta ett samhälle i stark utveckling. Vid kyrkan och längs Långgatan finns ännu mycket av bebyggelsen bevarad från den tiden. Den som kom att betyda mycket i det mesta av byggnationerna var snickaren och byggmästaren Jonas Holm.
Kyrkan byggdes upp igen efter storbranden och det var arkitekten från överintendentsämbetet i Stockholm, Axel Almfeldt, som ritade den. På baksida av predikstolen finns namnen inristade på de båda skickliga snickarna från bygden Olof Brunk och Pehr Tulpan. Förstukvistar och snickerier dekorerades i bygden med detaljer med inspiration hämtad från bland annat predikstolen.

Storbranden 1793

Längre tillbaka i tiden låg de flesta gårdarna tätt sammanbyggda kring Alfta kyrka, men allt förändrades en dag i maj år 1793 då en stor brand bröt ut. Elden tog hela 222 byggnader. Den ödelade kyrkan, prästgården, tingshuset, gästgiveriet, kaptensgården och 16 stora bondgårdar i kyrkbyn. 183 personer blev hemlösa. Det var med några undantag de allra största och mest välmående gårdarna som drabbades.

En bondkvinna från en grannby blev stämd inför tinget för att hon yttrat att eldsvådan kommit som ett straff för böndernas »överdrivna högmods skull«. Intill Åsabäcken, där den troende bonden i gården Per-Sjuls bodde, stannade branden. Därför undkom gårdarna öster om samhället i det som heter Östra Kykrbyn. Det är orsaken till att många gårdar fortfarande bär spår av det gamla 1700-talsbyggandet. Vid gårdarna Per-Ols, HansErs, Jon-Knuts, Ol-Mårs och Skindra finns både uthus och delar av mangårdsbyggnader med 200-åriga anor och äldre.

Kyrkskolan

Intill kyrkan ligger kyrkskolan från år 1847. Det var snickaren och hemmansägaren Hans Brunk i Näsbyn som ledde arbetet, son till storsnickare Olof Brunk som snidat predikstolen trettio år tidigare. De pampiga träpelarna står ännu kvar och vittnar om Brunks sinne för proportioner. Dubbeldörrarna och entrén gav inspiration till förstukvisten vid den pampiga världsarvsgården Hälsingegård Jon-Lars i Långhed.

Böndernas ställning i samhället manifesterades i byggnaderna. Vid mitten av 1800-talet förändrades samhället med järnvägen och industrin. Nya grupper av människor tog plats och konkurrerade om makten. De gamla strukturerna bröts upp. Det var i det läget som bönderna i Hälsingland byggde som störst. I Voxnadalen tog detta byggande sig extrema uttryck.