8. Ullungsfors

Åar och bäckar från nordväst rinner samman i sjöar och vattendrag förbi den trånga passagen vid Ullungsfors, till sjön Ullungen och vidare ut i Voxna älv.

Forsen gav kraft till olika verksamheter som etablerades på båda sidorna av ån. Här växte det lilla samhället Ullungsfors fram med industrier, affärer och frikyrka.

Smedja och kvarn

Att utnyttja vatten som drivkraft till skvaltkvarnar har bönderna gjort sedan medeltiden. Under 1600- och 1700-talen utvecklades tekniken, jordbrukets arbetsmoment effektiviserades och förenklades och befolkningen växte och nya yrkesgrupper fann sin plats i bondesamhället.
Det var längs åar och vattendrag som industrin tog sin början. Här i Ullungsfors etablerades år 1840 Edsbyns och hela socknens första industri, smedjan eller spikbruket som det kallades. Spik var huvudproduktionen, men också plogar, gångjärn, hästskor, hästskosöm, slädar, kälkar och kärrhjul och allt annat som bönderna behövde tillverkades här. Intill låg en kvarn, båda verksamheterna stred om vattenkraften,ständiga tvister rådde mellan mjölnaren och smederna. Det var mjölnaren som fick ge vika till slut. Konkurrens av fabrikstillverkad spik gjorde att den framsynte smeden Olof Åberg förändrade sin produktion.

Yxfabriken

År 1857 ombildade han smedjan till Ullungsfors manufakturverk, det som kom att bli yxfabriken. Den gryende skogsindustrin skapade nya verksamheter som i sin tur skapade behov av nya produkter. Spik gav vika till förmån för yxor och barkspadar. Vid sekelskiftet 1900 var verksamheten så stor att en del av den flyttades till
Voxnan i centrala Edsbyn med möjlighet till större energiuttag, men ända till 1940-talet fortsatte den del av smedjan som blev kvar att tillverka redskap för skogsindustrin. Verksamheterna vid Ullungsfors har upphört men i Edsbyn blomstrar en industri som baserar sig på förädling av skogens råvara.