9. Hälsingegård Mårtes - Edsbyns industrisamhälle

Mitt i centrala Edsbyns ligger gården Mårtes, en Hälsingegård med brunvit skyltning som är ortens hembygdsgård med sina 28 byggnader.

Hälsingegård Mårtes - Hembygdsgård

Byggnader och föremål är samlade till platsen av Ovanåkers hembygdsförening som även driver verksamheten på gården, föreningen bildades 1915. Namnet Mårtes fick gården av den magnifika mangårdsbyggnaden som flyttades hit 1921 från andra sidan Hembygdsgatan. Mest känd är gården för det barockliknande 1700-talsmåleriet i herrstugan av hälsingemålaren Jonas Hertman. Mårtes är öppen för besök under sommarmånaderna och erbjuder guidade visningar efter överrenskommelse. Evenemangen Persmässan och Volasdan arrangeras varje sommar av föreningen som även driver Edsbyns museum.

Edsbyn

Edsbyn är ett livligt och starkt industrisamhälle i Ovanåkers kommun. Innan industriepoken kom var det ett bondesamhälle bland andra och en del av Alfta socken. 1639 delades dock socknen och Ovanåker där kapellet låg blev kyrkans centrum. Det var emellertid inte där samhället kom att växa utan i den nybildade socknens största by – Edsbyn.
Handelsvägarna mot kusten men också inåt landet mot Norge och söderut mot Falun var väl etablerade. Edsbyn blev en knutpunkt och det var här som handel och hantverk började ta fart.
Redan år 1832 etablerade handlaren Daniel Trolin en diversehandel i Edsbyn, den enda i sitt slag på 7 mils omkrets. Från Fågelsjö i Orsa Finnmark handlades det till exempel tapeter hos Trolins i Edsbyn, tapeter som alltjämt finns kvar i den nuvarande världsarvsgården i Fågelsjö. Kring Trolins affär etablerades byns första centrum.

Den gryende skogsindustrin och den livgivande Voxna älv som rinner igenom samhället kom att påverka industrins lokalisering från 1850-talets mitt. Edsbyströms sågverk, Östanå Ångsåg, Edsbyns sågbågsfabrik, Edsbyns skidfabrik och Edsbyns träförädling är exempel på industrier som växte fram och från vilka många av dagens industrier i Edsbyn har sina rötter.

När placeringen för järnvägsstationen blev aktuell vid sekelskiftet 1900 i samband med att banan drogs från kusten mot Dalarna blev Edsbyn en given ort. Med det flyttades centrum i byn söderut om stationen.

Byggmästaren Olof Johansson

Olof Johansson (1867 – 1933) har beskrivits som mannen som byggde Edsbyn. Överallt finns hans spår i Edsbyns samhälle och i byarna och bygderna runtomkring med affärshus, bankhus, villor, skolor, missionshus, ladugårdar och mangårdsbyggnader. Olof Johansson var också industriföretagare, lantbrukare, hembygdsforskare, frisinnad politiker, riksdagsman och frireligiös ledare.

Han bidrog till att elektriciteten kom till Edsbyn, startade en egen snickerifabrik, var en av intressenterna i den vid sekelskiftet nydragna järnvägen och han såg också till att Edsbyn fick sina första vattenledningar.

Olof Johansson föddes i Knåda 1867 och hans familj levde där under enkla förhållanden. Efter att ha gått i snickarlära i Söderhamn och utbildat sig i bokföring kom han tillbaka till hembygden. I Edsbyn etablerade han sig som byggmästare.