Hälsingegård Ol-Anders

Historia

Hälsingegård Ol-Anders har en lång historia. Gårdens ursprung kan genom jordeboken spåras till år 1575.

Långt tillbaka låg Ol-Anders intill Alfta kyrka men gården var en av dem som ödelades vid storbranden 1793. Tio byggnader förstördes och nio personer blev hemlösa bara på denna gård. Efter branden påbörjades genast uppbyggnaden av den nya gården, men på en ny och säkrare plats, en hög kulle i Östra Kyrkbyn. Gårdens ursprung kan genom jordeboken spåras till 1575. Bonden Olof Andersson född 1640 förmodas vara den som gav namn till gården. I festgården finns vackert väggmåleri från 1848.

Från början bestod gården av fyra byggnader med gårdsplanen i mitten. Mansgårdsbyggnaden i norr, en flygel i väster, ett stall i öster och en bryggstuga i söder. Bryggstugan revs så småningom och idag finns endast jordkällaren kvar. Det var vanligt på den tiden att de fyrbyggda gårdarna blev trebyggda för att öppna upp gårdstunet och för att efterlikna herrgårdarnas byggnadssätt med flyglar.

Mellan åren 1795-1878 föddes det totalt 14 barn på gården. Jonas Olander var den ende från gården Ol-Anders som utvandrade till Nordamerika i mitten på 1800-talet. Gården fanns kvar i samma släkt i 400 år tills år 1953 då släktledet bröts.

Varför så stort?

Bönderna i Hälsingland var sedan urminnes tider den dominerande klassen i samhället. Här fanns ingen adel. De ägde själva sin jord och hade makten på gården, i byn och i socknen. Som grupp höll bönderna och deras familjer samman. Gårdarna gick i arv och så långt som möjligt giftes bonddöttrarna bort i granngårdar eller grannbyar. Släktleden kan ofta följas till 1500-talet, vilket släktdiplomen som hänger på många gårdar vittnar om.

Senast uppdaterad