Källkritik under EU-valet

I samband med EU-valet kan det förekomma desinformation och ryktesspridning. Sånt som skulle kunna spridas är tillexempel att en viss vallokal är stängd. Att vara källkritisk har blivit allt mer viktigt, samtidigt som det är väldigt svårt. Under demokratiska processer är det ännu mer viktigt att vara källkritisk.

Källkritik har på senare år blivit en allmänt spridd kunskap. För inte så länge sedan var det en kunskap som främst var viktig för forskare och journalister. Men idag har det blivit allt viktigare även för privatpersoner att sålla informationen. När de etablerade medierna bara är en av många källor till information har ansvaret i högre grad flyttats över till den enskilda individen.

Att vara källkritisk innebär att värdera den information man tar del av. Det betyder dels att förstå att vissa källor har högre trovärdighet än andra, dels att vara medveten om att avsändare av information har ett syfte. Den här texten har också ett syfte, att öka kunskapen om källkritik! (Källa: krisinformation.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.)

För att vara källkritisk i vardagen så finns det några saker som är bra att tänka på och alltid ta med sig när man läser nyheter eller använder sig av sociala medier. Internetstiftelsen, Myndigheten för psykologiskt försvar och Krisinformation har alla samlat mycket av det du som privatperson behöver veta om källkritik. Här kommer några av tipsen för att du ska vara säkrare på internet!

1. Vad vill avsändaren uppnå?

Fundera på syftet med det du läst eller sett. Varför nås du av informationen just nu? Vad vill avsändaren uppnå? Är det opinionsbildning, underhållning eller någon som vill tjäna pengar? Eller finns politiska motiv?

Ta en titt på webbplatsens Om-sida, om det finns någon, där brukar syftet framgå. Men se upp, för även den kan vara skriven för att förvilla. Ett tips är att söka på webbplatsens namn och se vad som sagts om den tidigare.

2. Lita inte på någon

En del gör det avsiktligt, men alla kan råka dela lögner och påhitt ibland. Även din bästa kompis. Så ta reda på var informationen ursprungligen kommer ifrån innan du delar vidare. Sök på nyheten och se i vilka andra sammanhang den förekommer och hur det pratas om den.

Kolla också om källan baserar sina uppgifter på några andra källor och i så fall vilka. Är dessa tillförlitliga?

Läs alltid hela texten, inte bara rubriken, för att skaffa dig en uppfattning om vad som sägs i den.

3. Finns det kontaktuppgifter?

Kolla om det går att nå avsändaren med telefonnummer, e-post eller andra kontaktuppgifter på webbplatsen. Finns inga sådana kontaktuppgifter kan det vara läge att bli misstänksam.

Sök på skribenten, fotografen eller upphovsmannen och undersök vad denne har gjort tidigare. Verkar personen förekomma i trovärdiga sammanhang eller inte?

4. Undersök webbadress och kontonamn

Nuförtiden är det lätt att skapa en webbplats som ser proffsig ut. Det blir också allt enklare att fylla en falsk sajt med text som ser trovärdig ut. Att genomskåda en falsk webbplats är därför inte alltid lätt. Det är viktigt att titta efter detaljer och sedan göra en helhetsbedömning.

Ett sätt kan vara att leta efter stavfel i sidans webbadress. Falska adresser försöker ofta likna välkända företags och organisationers adresser för att lura dig, men kan innehålla extra tecken och medvetna stavfel.

5. Bildgoogla

Är du säker på att bilden verkligen visar det som den påstås visa? Bilder kan lätt manipuleras eller användas i helt andra sammanhang än de ursprungligen är tagna för. Är du till exempel säker på att den där demonstrationen som bilden visar verkligen inträffade i Malmö 2017 och inte i Ohio 2015? Sök på bilden på google och se om den finns i något annat sammanhang, handlar det om en video så kan du ta en printscreen av videon och söka på den.

(Källa: internetkunskap.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.