Barns behov i centrum

Barns behov i centrum (BBIC) är ett system som vi använder för att utreda, planera och följa upp insatser i den sociala barnavården. Utredningen görs i samråd med dig och när den är klar får du läsa igenom utredningen och komma med synpunkter.

När socialtjänsten får information om att ett barn eller en ungdom behöver stöd eller skydd måste man ta reda på hur barnets eller ungdomens situation ser ut. Detta innebär att socialtjänsten startar en utredning men först efter att man gjort en bedömning om det finns skäl att en utredning inleds eller inte.

Utredningen kan inledas av tre skäl:

• Barnet, ungdomen och/eller vårdnadshavaren/arna ansöker om stödinsatser.
• Någon som är orolig för hur barnet eller ungdomen har det, gör en anmälan.
• Socialtjänsten får i sin verksamhet reda på att ett barn eller ungdom kan behöva hjälp eller stöd.

Vid oro för ett barn eller ungdom måste socialtjänsten inleda en utredning oberoende av vårdnadshavarens/arnas samtycke. Utredningen görs av en socialsekreterare som ska ta reda på om barnet eller ungdomen behöver skydd eller hjälp från socialtjänsten. Om det visar sig att det finns behov av skydd eller stöd ska utredningen visa hur det på bästa sätt ska utformas.

BBIC är ett system för handläggning och dokumentation i utredning, planering och uppföljning.
Modellen bygger på en serie av formulär som följer ett ärende från början till slut.

Vad händer i en utredning?

När socialtjänsten inleder en utredning gör man en utredningsplan. Denna görs tillsammans med barnet och vårdnadshavaren/arna. Utredningsplanen visar vad man ska ta reda på, hur detta ska gå till, vilka man ska kontakta och när.

Socialsekreteraren samlar information för att få en helhetsbild av barnets eller ungdomens situation.

En utredning får pågå i högst fyra månader och avslutas alltid med ett beslut. När utredningen visar att barnet eller ungdomen inte behöver skydd eller stöd avslutas utredningen utan insatser.

När utredningen visar att barnet eller ungdomen behöver stöd från socialtjänsten har man rätt till detta. Vårdnadshavaren måste godkänna stödinsatserna och i den mån det behövs, delta i den behandling som man kommer överens om.

Olika former av stöd kan t.ex. vara familjebehandling, stödinsatser för barnet eller ungdomen, kontaktperson, stödfamilj, familjehemsplacering, placering på HVB (hem för vård och boende) eller andra stödinsatser för barnet eller ungdomen.

När beslut om stödinsatser fattas ska en genomförandeplan upprättas för att beskriva stödbehovet och målsättningen med insatsen. Genomförandeplanen ska följas upp och stödet ska avslutas när målet med insatsen är uppfylld.

Alla stödinsatser bygger på frivillighet från barnets, ungdomens och vårdnadshavarens/arnas sida. Undantaget är om det finns en påtaglig risk för barnet eller ungdomens hälsa eller utveckling på grund av förhållanden i hemmet eller det egna beteendet. I sådana fall är socialtjänsten skyldig att ingripa med åtgärder enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Alla beslut enligt LVU prövas i domstol, där alla parter har rätt till juridiskt ombud. Innan beslut fattas av socialtjänsten har man som vårdnadshavare rätt att ta del av utredningen och ge sina synpunkter.

Beslut från socialtjänsten som går emot den enskilde kan överklagas till Förvaltningsrätten. Om man är missnöjd med något inom socialtjänsten kan man vända sig till socialsekreterarens chef eller till länsstyrelsen, som har ansvaret för tillsynen av socialtjänsten i länet.