Utskrift från www.ovanaker.se
Tobak och hälsa
Tobaksbruk och tobaksproduktion är allvarliga hinder för hållbar utveckling och global hälsa, och tobaksindustrins verksamhet bedrivs på ett sätt som hotar våra mänskliga rättigheter.
Folkhälsosamordnare Therese svarar på frågor:
Hur påverkas miljön av tobak?
Tobaksbruk och tobaksproduktion är allvarliga hinder för hållbar utveckling och global hälsa, och tobaksindustrins verksamhet bedrivs på ett sätt som hotar våra mänskliga rättigheter. Tobaksodling förstör stora mängder jordbruksmark och förbrukar stora mängder vatten som skulle kunna användas till odling av mat istället. Tobaksindustrin bidrar också till den globala uppvärmningen genom utsläpp och förlust av biologisk mångfald genom att avverka mängder av skog.
Hur påverkas växter av tobak?
Eftersom tobak är en monogröda, en växt som inte odlas tillsammans med andra grödor så leder tobaksodling ofta till utarmade jordar och minskad biodiversitet. Dessutom kräver tobaksodlingarna stora mängder bekämpningsmedel. En sak som många inte vet är att det krävs mycket trä för att tillverka tobaksvaror.
På vilket sätt påverkar nikotin hälsan?
Nikotinet i tobaken höjer blodtrycket och ökar pulsen. Andra skadliga ämnen i tobaken sätter igång de mekanismer som resulterar i åderförfettning, ateroskleros. Åderförfettning ökar risken för kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke mfl. Rökningen går in via lungorna och ut i blodet, när du intar nikotin via snus rinner det konternuerligt ned via saliv i magen och påverkar tarmar och via dem går gifter ut i blodet, vanligt med magproblem och magkatarr.
Hur påverkas hjärnan av tobak?
Nikotinanvändning leder till ökad puls och högre blodtryck. Nikotin påverkar hjärnan. Man kan känna välbehag och får tillfälligt en högre koncentrationsförmåga. När nikotinet når hjärnan aktiveras receptorer som nikotinet fäster på och signalsubstansen dopamin utsöndras.
Hur påverkar nikotin ungdomar?
Att använda nikotin under tonåren eller i tidig vuxenålder skapar permanenta förändringar i hjärnan. Hjärnan är då ännu inte färdigutvecklad och därför mer känslig för rökningens påverkan. De permanenta förändringarna ökar risken för beroende av nikotin och andra droger.
Är tobak en drog?
Alkohol, tobak och narkotika är olika sorters droger. Definitionen av drog är att det är något som gör den som använder det påverkad, är giftigt och som man kan bli beroende av.
Är tobak och nikotin samma sak?
Tobak består av torkade blad från tobaksplantan. I tobak finns ämnet nikotin. Nikotinet är ett gift som påverkar hjärnan så att du blir beroende och känner ett sug efter att snusa eller röka. Nikotin finns i cigaretter, snus, e-cigaretter och i andra liknande produkter. Att nikotin finns i tobaksplantan beror på att det utvecklas som ett skydd mot skadeinsekter.
Varför tror du man börjar använda tobak och nikotin?
Grupptryck, kompisars bruk och en stark önskan om att passa in är alltjämt de främsta anledningarna till att unga i dag börjar röka och snusa. Var tredje gymnasieungdom använder tobak av något slag och det är viktigt att försöka förstå varför så många unga årligen luras in i ett livsfarligt tobaksbruk.
Vilka orsaker finns till att ungdomar börjar röka?
Ungdomars relation till rökning påverkas av den sociala omgivningen och tillgången till cigaretter. Ungdomar röker för att hantera olika situationer i livet, framförallt för att öka sin sociala status men också för att uppnå psykiskt välbefinnande.
Forskning visar att personer som röker har dubbelt så stor risk att uppleva psykisk ohälsa jämfört med de som inte röker.
Personer med psykisk ohälsa har större risk att börja röka.” Att förståelsen för sambandet psykisk ohälsa och rökning hänger ihop med dopamin, vårt belöningssystem. Men vid rökning sjunker dopaminnivåerna och därmed ökar risken för psykisk ohälsa. Lägre nivåer av dopamin ökar även benägenheten att röka mer, alltså finns ett samband mellan psykisk ohälsa och rökning. /Rosita Bergkvist.
Vad är dopamin ?
Dopamin är en signalsubstans som hjälper skicka information mellan kroppens olika delar. Det är en av de viktigaste signalsubstanserna som du har. Den skickas runt i kroppen via det centrala nervsystemet och har många olika funktioner. Den mest kända funktionen är att den gör att din kropp belönar dig när du gör något bra!
Dopamin bildas i vår hjärna närmare bestämt i hjärnstammen. Dopaminet frisläpps sedan via de basala ganglierna som är den del av hjärnan som bland annat påverkar människans rörelser.
Även om dopaminet bildas i hjärnan har det en funktion i hela kroppen. Dopaminet påverkar bland annat våra binjurar närmare bestämt något som heter binjuremärgen. Binjurarna bildar hormoner som adrenalin, kortisol och noradrenalin och är väldigt viktiga för att ha en normal kroppsfunktion.
Dopamin balans
Då dopaminet påverkar många funktioner är det väldigt viktigt att ha en bra dopamin balans. Det är just ”balans” som är nyckelordet. En tankevurpa vi ofta gör är att vi tror att om något är bra så borde vi ha så mycket som möjligt av det. Men det är inte alltid sant. Via hjärnan och nervsystemet påverkar dopamin bland annat:
- Beteende
- Inlärning
- Viljestyrd rörelse
- Tänkande
- Koncentration
- Sömn
- Uppmärksamhet
- Humör
- Känslor
- Njurar
- Hjärta
Öka dopaminet naturligt:
- Få tillräckligt med sömn
- Ät tillräckligt med protein och balanserad kost
- Få nog med solljus
- Lyssna på musik
- Meditera
- Få in vardagsmotion - fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet får oss inte bara att må väldigt bra, det förebygger och förbättrar även stress och psykisk ohälsa.
Dopamin och träning
Har du någonsin undrat varför det känns så bra efter ett träningspass? Ledtråd: Det har med dopamin och träning att göra. Ofta när vi tränar tänker vi på vilka effekter det kan ha på vår kropp utåt. Vi tittar på våra muskler och mäter vår kondition. Det vi då missar är hur bra träningen är för vårt inre, speciellt hur vi mår.
När du är fysiskt aktiv det vill säga tränar eller rör på oss frisätts flera ämnen i oss. Du känner säkert igen ämnena sen tidigare. Hjärnan frisätter serotonin, noradrenalin, endorfin och dopamin såklart.
Serotonin – Skapar en känsla av tillfredsställelse och lugnar ner oss
Noradrenalin – Väcker dig och din kropp till liv och gör att du känner dig pigg
Endorfin – Ökar ditt välbefinnande och dämpar smärta
Dopamin – Skapar en belöningskänsla
Precis som dopaminet och de andra ämnena kan verka mot din kropp som till exempel vid överdriven alkohol konsumtion kan de minst lika bra även hjälpa din kropp.
Kompotten av härliga känslor som skapas när du tränar gör att många av oss fortsätter att träna. Vilket skapar fler tillfällen då dessa ämnen utsöndras. Det i sin tur får oss att fortsätta träna.
Du vet säkert sen tidigare att träning och rörelse varje dag är bra för dig! Nu vet du även att träning och dopamin får dig att fortsätta träna. Fördelarna med regelbunden träning är många. Träningen kan bland annat:
- Hjälpa mot depression
- Minska ångest
- Förbättra ditt humör
- Hjälpa vid inlärning
- Förbättra minne
- Förbättra din stresshantering
Kontakt
Folkhälsosamordnare
Therese Styverts Törnberg
Tfn 0271-570 23
E-post therese.styvertstornberg@ovanaker.se