PCB

Regeringen beslutade om en ny förordning som trädde i kraft 1 mars 2007. Förordningen säger att PCB ska vara sanerat från alla typer av byggnader senast 2013 — med undantag för en- och tvåfamiljshus. De byggnader som berörs är de som är uppförda eller renoverade 1956-1973.

Viktiga datum

30 juni 2008 var sista datum att redovisa inventering till miljö- och byggnämnden, Ovanåkers kommun. Detta gällde alla fastigheter som uppfördes eller renoverades 1956-1973. Sanering av fog- och golvmassor skulle senast ske 30 juni 2011 för byggnader som uppfördes eller renoverades 1956-1969, ej industribyggnader. 30 juni 2013 var sista datumet för industribyggnader uppförda eller renoverade 1956-1973, övriga byggnader uppförda eller renoverade 1970-1973 samt invändiga fog- och golvmassor från åren 1956-1973.

Var finns PCB?

PCB användes för olika tillämpningar i byggsektorn under tiden 1956—73. Det användes som mjukgörare i fogmassor, i förseglingsmassan i isolerglas och i golvmassor (särskilt till halkskyddade golv, acrydurgolv). Det användes också i kondensatorer och elkablar. Arochlor, Chlophen och Kanechlor är exempel på varunamn som ger en fingervisning om att PCB finns närvarande.

Fogmassor

PCB finns i fogmassor i byggnader som har uppförts eller fogats under perioden 1956—1973, främst från mitten på 60-talet och fram t.o.m. 1973. PCB-haltiga fogmassor kan finnas mellan bygg- och prydnadselement, mellan olika material som tegel och trä, i rörelsefogar (s.k. dilationsfogar), runt dörrar och fönster, runt balkonger vid anslutning till fasad, mellan balkonggolv och sidor samt i naturstensfasader.

Vanligt förekommande varumärken där PCB förekom var: Lasto-meric, leverantör Göta kemi (Tremco), Bostic-Vulkfil, leverantör Bostic, Tio-Tät, leverantör Skandinaviska byggkemi/Nordsjöfärg, Trefog, leverantör Trelleborgs gummifabrik/Trelleborg AB. Fogmassor kan finnas i alla byggnadstyper men elementbyggnader innehåller de största mängderna. Elementbyggnader kan vara av olika typer för en rad olika ändamål:

• Helelementbyggnader (oftast flervånings- eller höghus, s.k. miljonprogramhus, men även kontor, skolor, sjukhus, vårdcentraler eller fabriksbyggnader).
• Elementbyggda vattentorn.
• Transformatorstationer
• Byggnader med prydnadselement (kan vara kontor, skolor, bostäder m fl).
  
  Elementbyggnader kan efter att de byggdes ha försetts med annan fasad utanpå den ursprungliga, t.ex. i samband med tilläggsisolering.

Golvmassor

PCB kan finnas i plastbaserade golvmassor från åren 1956—1973, främst 1967—1973. Golvbeläggning med PCB av fabrikat Acrydur finns mellan 1967 och 1973. Golvmassorna är halkskyddande med kornighet i ytan och har lagts in i t.ex. storkök och industrilokaler och sprider PCB precis som fogmassor. Många av dessa golv kan dock vara inbyggda och svåra att hitta, men de måste letas upp inför rivning då spridning av PCB kan ske.

Kondensatorer

PCB har använts i elektriska utrustningar, främst i oljekondensatorer och oljetransformatorer. I byggnader kan det förekomma utrustningar med små oljekondensatorer innehållande PCB som använts för faskompensering t.ex. i lysrörsarmaturer. Fram till 80-talet var oljekondensatorn den vanligaste typen av kondensator och under 60- och 70-talet var det mycket vanligt att oljan även innehöll PCB. Oftast finns tillverkningsår angivet på armaturer, motorer och även på kondensatorer. Om det inte går att avgöra kondensatorns innehåll bör den klassas som att den innehåller PCB.

Oljekondensatorer förekommer i bland annat:

• lysrörsarmaturer,
• andra belysningsarmaturer (t ex gatubelysning)
• köksfläktar
• tvättmaskiner
• oljebrännare
• pumpar
• ventilationsanläggningar
• hissautomatik

Kondensatorer med metallhölje innehåller nästan alltid olja. Idag är oftast kondensatorn av plastmaterial. Kondensatorer innehållande ofarligt material, t ex plast, väger oftast mycket mindre än en oljekondensator.

Isolerrutor

Isolerrutorna användes framförallt i offentliga byggnader, kontorshus m m. De består av två glas med en distansprofil emellan och en förseglingsmassa som kan innehålla PCB. Flertalet isolerrutor med PCB som tillverkats i Sverige är från perioden 1965—1973, importerade t o m 1980. På distansprofilen finns ofta en märkning med tillverkarens namn samt årtal och månad för tillverkning.Svenska isolerrutor tillverkade efter 1973 är PCB-fria. Om tillverkningsår inte kan bestämmas måste man anta att förseglingsmassan innehåller PCB.

Inventering av PCB

Praktiska tips vid inventering

Byggnadstekniskt kunnig person är oftast bäst lämpad för att genomföra inventeringen.
Det är bra om inventeringen utförs av, eller tillsammans med någon som är ansvarig för fastigheten t.ex. fastighetsskötare. Studera bygghandlingar, ritningar m.m. om de finns tillgängliga.

Gå runt byggnaden och sök efter fogmassor mellan fasad och dörrar och fönster, mellan element, mellan olika material, vid balkonger och i naturstensfasader. Notera hittade fogmassor, läge, längd i löpmeter, utseende.

Gör en summerande bedömning av totalmängden i byggnaden, om det finns fogmassor av olika utseende och om det var knutet till speciella lägen etc.

Notera var och om sandlådor och trädgårdsland finns inom 50 m från byggnaden.
Notera var det är aktuellt med provtagning av fogar. Provtagningsresultatet bifogas till inventeringen.

Provtagning fog- och golvmassor

För att få veta om fog- eller golvmassan innehåller PCB måste prover skäras ut och skickas till laboratorium för analys. Stor noggrannhet krävs vid provtagningen när det gäller renhet, så att inte PCB från ett prov smittar till nästa. Dokumentera noga (t.ex. på en ritning) var proverna tagits och vilka halter de innehöll. Dokumentera även om det inte finns PCB.

Byggnader som innehåller mer än 500 mg/kg (= 0,05 viktsprocent) PCB i fog- eller golvmassa ska saneras. En handlingsplan ska upprättas och redovisas till bygg- och miljöförvaltningen i samband med inventeringsresultatet. Sanering får ske efter anmälan till bygg- och miljöförvaltningen.

Byggnader som innehåller en lägre halt ska saneras innan byggnads- eller rivningsåtgärd.

Märkning av PCB-haltiga kondensatorer och isolerrutor

Oljekondensatorer som innehåller eller misstänks innehålla PCB bör märkas med etiketter, så att de tas om hand t ex vid reparation eller utbyte av kondensatorn. Detsamma gäller PCB-haltiga rutor. Är de hela kan de behållas, men ska förtecknas och märkas så att de hanteras rätt vid utbyte eller rivning. Etiketter för att märka upp kondensatorer och isolerrutor kan beställas från Stena Gotthard AB, Box 1009, 301 10 HALMSTAD, tfn 035-22 33 05.

Handlingsplan — innehåll

En handlingsplan bör innehålla:

• En beskrivning av var PCB förekommer och bedömda mängder PCB.
• Tidsplan för sanering av fogmassor och golvmassor med PCB.
• Tider som eventuellt bestämts för att ta bort isolerrutor respektive kondensatorer med PCB.

Samråd (överläggning)

Efter eventuellt samråd med bygg- och miljöförvaltningen ska fastighetsägaren göra en mer detaljerad tidplan samt en kostnadsbedömning för sanering. Sanering kan eventuellt göras i samband med andra närliggande arbeten i byggnaden för att minska kostnaden.

Sanering av PCB

Sanering av byggnadsdelar som innehåller PCB omfattas av miljöbalkens hänsynsregler. Det är fastighetsägarens ansvar att ta reda på om byggnaden innehåller PCB. Fastighetsägaren har ansvar för att saneringen genomförs på bästa sätt med hänsyn till miljön och människors hälsa. Ett råd till fastighetsägare inför upphandling är att anlita fogentreprenörer som arbetar enligt branschföreningen SFR:s rekommenderade metoder vid sanering. Fråga också efter referenser från tidigare saneringsarbeten.
Saneringsplan ska redovisas för varje fastighet och byggnad. Planen bör innehålla en beskrivning av den saneringsmetod som kommer att användas, de försiktighetsmått som planeras göras vid saneringen och tidplan.

Följande försiktighetsmått bör iakttas vid sanering:

• Sanering av PCB ska göras av kompetent (kunnig) saneringsfirma.
• Hyresgäster ska informeras om saneringen.
• En kraftig dammsugare avsedd för ändamålet ska användas för att förhindra spridning av PCB-haltigt damm.
• Spill vid saneringen ska avlägsnas efter varje arbetsdag och lämnas som farligt avfall.
• Marken intill byggnaden ska skyddas genom täckning.
• Fönster och ventilationsöppningar ska skyddas och vara förseglade under saneringen.
• Balkonger ska inte vara tillgängliga under saneringen.
• En sanering som sprider PCB är sämre än ingen sanering alls. Gör en egen kontrollplan för att kontrollera att hela saneringsarbetet blir genomfört med god kvalitet. Gör kontroller av saneringsarbetet på plats.

Begär redovisning av saneringsföretagets egenkontroll och av avfallsmängder och transportdokument. Kontrollera att transportör som anlitas har tillstånd från länsstyrelsen för transport av PCB-haltigt avfall.

Tillstånd behövs även för mellanlagring av farligt avfall

Vid en rivning av en byggnad ska en anmälan lämnas till miljö- och byggförvaltningen, Ovanåkers kommun, innan rivningen. En rivningsplan ska vara baserad på en materialinventering som gjorts för att identifiera t ex ämnen och produkter som är farligt avfall.

Gör alltid en materialinventering innan rivning oavsett om miljö- och byggförvaltningen kräver rivningsplan eller inte. Vid rivning måste man ta bort det material som sitter intill PCB-fogen, eftersom PCB kan ha vandrat in i angränsande material. Även om fogen tidigare har sanerats, ska angränsande material tas bort. Det förorenade materialet ska hanteras som farligt avfall.

De saneringsmetoder som används är skärning med kniv, slipning och dammsugning. Fogmassan skärs bort med en motordriven vibrerande kniv som är utrustad med olika typer av knivblad. Fogen ska skäras ut så att minsta möjliga mängd fogmassa lämnas kvar. Spårsågning/spårfräsning kan vara lämplig metod vid arbete i lättbetong. Efter att fogmassan har skurits bort kan man göra rent fogsidorna genom slipning. Cirka 2 mm av materialet bör slipas bort så att all synlig fogmassa tas bort. Vinkelslip kan användas vid lätt åtkomliga fogar och bilning/slipstift vid mer svåråtkomliga t.ex. invändiga hörn. Vid alla arbetsmoment med maskiner bör en effektiv uppsamling av damm ske för att minska spridning av PCB till omgivningen.

Farligt avfall

Allt avfall i samband med sanering av PCB ska samlas upp i slutet emballage med tydlig märkning om att innehållet är förorenat med PCB. Allt PCB-haltigt material/avfall är farligt avfall och ska förvaras skilt från annat avfall enligt Avfallsförordningen (2001:1063). Även oljekondensatorer utan PCB är farligt avfall. El-avfall ska enligt förordningen lämnas i sin helhet utan ingrepp i de elektriska komponenterna, till förbehandling på godkänd förbehandlingsanläggning.