Egenkontroll

I miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, betonas verksamhetsutövarens skyldighet att styra, kontrollera, följa upp och ha grepp om verksamheten så att miljöbalken och dess förordningar samt tillstånd och villkor följs. Egenkontroll syftar till att dels främja en hållbar utveckling (miljöbalkens mål) dels motverka och förebygga besvär för människors hälsa eller miljön.

Egenkontrollen är verksamhetsutövarens verktyg för att visa att miljöbalkens krav efterlevs. Därför ska verksamhetsutövaren kunna redogöra för hur egenkontrollen går till och för de resultat de fått från denna. För det behövs kunskap, rutiner och en ändamålsenlig dokumentation. Egenkontrollen och dokumentationens omfattning bör vara anpassad till verksamhetens typ och storlek samt de besvär för miljö och hälsa som kan vara förknippade med den.

För de allra flesta verksamhetsutövare innebär egenkontrollen en stor förändring. Egenkontrollen omfattar, i de allra flesta fall, betydligt fler sätt att se på det än det som finns med i det kontrollprogram som gäller för vissa verksamheter. Egenkontrollen ställer stora krav på rutiner, kunskap, dokumentation, egna bedömningar utifrån mätningar, uppföljning etc.

Kort kan sägas att det är en övergång från mätkontroll till systemkontroll, ett helhetsperspektiv, som ska vara väl dokumenterat.

Det är alltså du, som verksamhetsutövare, som har hela ansvaret att kunna visa för tillsynsmyndigheten att du följer hänsynsreglerna i miljöbalken, se i 2 kap 1 § miljöbalken.

Vad händer om egenkontroll inte finns eller är dålig för min verksamhet?

Tillsynsmyndigheten är skyldig att överlämna ärendet till åklagare om man upptäcker att de krav som finns i miljöbalken 26 kap 19 § och förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll inte uppfylls.

För vissa överträdelser i egenkontrollen finns miljösanktionsavgifter som verksamhetsutövaren får betala om egenkontrollen är dålig. Tillsynsmyndigheten är skyldig att se till att denna avgift tas ut om överträdelse skett. Avgiften tillfaller inte myndigheten utan går in till statskassan.

Tips

1. Ta reda på vilka krav som gäller för er verksamhet. Undersök om er verksamhet endast omfattas av Miljöbalken 26 kap. § 19 eller om även förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll gäller för er verksamhet.
2. Om du har miljöledningssystem, fundera på hur du kan integrera egenkontrollens lagstadgade krav i ert frivilliga miljöarbete. Om du inte har något miljöledningssystem så fundera på hur du ska bygga upp egenkontrollen. Ta hjälp av handboken "Egenkontroll en fortlöpande process".
3. Lägg störst vikt vid de lagstadgade kraven, tillstånd och förelägganden, övriga myndighetsbeslut samt hänsynsreglerna, när du ska planera egenkontrollen. Om du inte har villkor eller andra myndighetsbeslut som gäller för er verksamhet kan du stämma verksamheten mot de allmänna hänsysnreglerna.
4. Tänk igenom hur du ska dokumentera er egenkontroll. Det är viktigt att du genom er egenkontroll kan visa för tillsynsmyndigheten att du uppfyller lagstadgade krav.
5. Anpassa egenkontrollen till er verksamhet och den påverkan på miljö och människor som kan uppstå. Egenkontrollen ska omfatta organisatoriska och administrativa uppgifter samt tekniska åtgärder och rutiner. Se därför till att egenkontrollen blir en naturlig del av det dagliga arbetet och är inordnad i verksamheten.
6. Observera att det kan finnas andra författningskrav än de du kanske i första hand tänker på t.ex. EG-direktiv, förordningar, föreskrifter som gäller för just er verksamhet. Det är du som har ansvaret för att veta detta och för att beskriva hur du uppfyller även dessa eventuella krav. Ta hjälp av din branschorganisation.
7. Kom ihåg att du som företagare är skyldig att driva och ansvara för er egenkontroll.