Allemansrätten en förutsättning för Sveriges rika friluftsliv & folkhälsa

Allemansrättens dag 20 september instiftades av Svenskt Friluftsliv och Generation PEP i syfte att långsiktigt säkra allemansrätten som är en förutsättning för Sveriges rika friluftsliv. Genom dagen vill vi öka kunskapen om allemansrätten så fler ger sig ut i naturen för att njuta och att röra på sig.

Friluftsliv - Vardagsnära natur

Vardagsnära natur är en viktig resurs för alla människor och ger möjlighet till fysisk aktivitet, rekreation, vila och återhämtning samt ökad naturförståelse.

Friluftsliv för mig är återhämtning och energipåfyllning. Jag mår väldigt bra av att vara ute i skog och mark och behöver det för att orka med vardagen som heltidsarbetande och 3-barnsmamma. Friluftsliv kan också vara tid tillsammans med familjen och vänner. Det behöver inte vara långa utflykter som kräver diverse utrustning utan det bästa är de små, lättillgängliga äventyren. / Friluftsinspiratör -Sofie Uppegård.

Läs mer om hur friluftsliv förbättrar folkhälsan, stärker samhällsekonomin och ökar välfärden och om FRILUFTSINSPIRATÖRERNAS TIPS! Öppnas i nytt fönster.

Generation Pep - Barn och ungas hälsa

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa och så ser det inte ut i Sverige i dag. I tre år har Barnkonventionen varit svensk lag, och artikel 24 i Barnkonventionen tydliggör att barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Trots detta kan Pep-rapporten, som i år släpps för femte året i rad, se att barn och ungdomar fortfarande rör sig för lite och äter för lite av det kroppen mår bra av för att deras hälsa ska ses som bästa möjliga.

Sedan lanseringen av Pep-rapporten år 2019 syns ingen utveckling, varken positiv eller negativ, för andelen barn som når rekommendationen för fysisk aktivitet eller för andelen som når kostråden.

Trenden med ökad skärmtid består

Den förändring som går att se under de fem år som Pep-rapporten genomförts är att barn och ungdomars skärmtid ökade under pandemin för att sedan stanna kvar på en hög nivå även efter pandemin. Från förra årets rapport tydliggjordes ett samband mellan mängden skärmtid och psykisk ohälsa. Barn och ungdomar som sitter allra mest framför en skärm skattar sin generella hälsa som sämre än barn som har lägre skärmtid. I årets undersökning framgår det även att själva aktiviteten på skärmen hänger ihop med måendet.

Pep-rapporten 2023 visar att:

2 av 10 Barn och ungdomar når rekommendationen för fysisk aktivitet. För alla åldersgrupper är det är skillnad mellan könen då en högre andel flickor inte når rekommendationen jämfört med pojkar.
Färre än 1 av 10 barn och ungdomar följer Livsmedelsverkets kostråd för frukt och grönsaker samt fisk. I genomsnitt äter barn och ungdomar hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönsaker per dag, och endast 4 av 10 äter grönsaker varje dag.
Endast hälften av barn och ungdomargår eller cyklar till skolan eller förskolan.
1 av 4 barn och ungdomar går inte på en organiserad fysisk aktivitet på fritiden. Andelen som går på en regelbunden aktivitet sjunker med vårdnadshavarens inkomstnivå.
3 av 10 tonåringar spenderar dagligen fem timmar eller mer utanför lektionstid stillasittande framför en skärm. Barn och ungdomars självskattade hälsa har ett samband med mängden skärmtid och typen av skärmaktivitet.
Bara 3 procent av barn och ungdomar lever hälsosamt enligt myndigheternas riktlinjer, dvs. både rör på sig enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation och äter enligt Livsmedelsverkets kostråd kopplat till frukt och grönsaker samt fisk.
Sedan lanseringen av Pep-rapporten år 2019 syns ingen utveckling, varken positiv eller negativ, för andelen barn som når rekommendationen för fysisk aktivitet eller för andelen som når kostråden.

Ta del rapporten i sin helhet här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.