Utskrift från www.ovanaker.se
Mark- och vattenanvändning
Här beskrivs mål och riktlinjer för användning av mark och vatten och bebyggelseutveckling i kommunen. Kapitlet innehåller riktlinjer för användning av mark och vatten, kommunala intresseområden, teknisk försörjning, täkter, byggnadsminnen, naturreservat och riksintressen.
Stora delar av kommunen får oförändrad markanvändning. Inom tätorterna Alfta och Edsbyn finns strategiska kartor (se sidorna 28-29) som ska ligga till grund för kommande mer detaljerad planering.
Vidare ställningstaganden om lämplig markanvändning inom Alfta och Edsbyn görs i de fördjupade tätortsplanerna för Alfta och Edsbyn. Vid fördjupad planläggning och andra prövningar om förändringar i mark- och vattenanvändning bör dessa vara förenliga med kommunens ställningstagande i översiktsplanen.
På mark- och vattenanvändningskartan redovisas nuvarande omfattning av markanspråk enligt miljöbalken, naturvårdslagen och kulturminneslagen.
Kartan visar även befintliga kommunala intresseområden samt större befintliga transportleder, grus- och bergtäkter och områden för teknisk försörjning. Kartan redovisas på efterföljande sidor i sju delkartor enligt illustrationen intill (se Översiktsplan 2030, sida 69 Pdf, 10.1 MB, öppnas i nytt fönster.). Teckenförklaringen på föregående sida och skalstocken intill delkarta 1 gäller för alla delkartor.
Generella riktlinjer för mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling
Riktlinjerna gäller för hela kommunens areal.
Mellankommunala frågor
Ovanåkers kommun har i mark- och vattenanvändningsfrågor anledning till nära samarbete med angränsande kommunerna Ljusdal, Bollnäs, Rättvik och Falun.
Riktlinje; Vid större etableringar, till exempel av vindkraft, eller vid förslag till annan markanvändning i gränsområden bör samverkan och samråd ske med grannkommuner om bedömningen är att etableringen eller förändringen kan påverka grannkommunerna. Vid förändringar som kan påverka världsarvet Hälsingegårdar negativt ska samråd ske med de kommuner som ingår i världsarvet.
Bebyggelse
Markanvändningskartan redovisar omfattning av tätortsutveckling, sammanhållen bebyggelse och områden med detaljplaner. Inom sammanhållen bebyggelse och detaljplanerade områden råder normal bygglovsplikt. I områden med detaljplaner ska planens syfte och planbestämmelserna tillämpas.
Riktlinje; Kommunen är positiv till en förtätning och utveckling av bebyggelseområden. Kommunens planeringsarbete kommer att koncenteras till förtätning och utökning av befintlig bebyggelse i Alfta och Edsbyn. Bebyggelseutveckling för verksamheter och industrier sker genom förtätning eller utökning av befintliga industriområden. Vid förfrågningar om avstyckningar av tomter och upprättande av enstaka bebyggelse ska kommunen vara tillmötesgående om marken är lämplig för ändamålet. Ny bebyggelse och kompletteringar får inte strida mot kommunens ställningstagande och all tillkommande ny bebyggelse ska prövas med hänsyn till andra utpekade allmänna intressen och riktlinjer avseende kommunikationer, teknisk försörjning, riskhänsyn, service med mera.. Inom Alfta och Edsbyn ska de strategiska kartorna ligga till grund för ny bebyggelse. Vid planering av ny och komplettering av bebyggelse kan detaljplaner behöva upprättas.
Områdesbestämmelser
Kartan visar områden som har antagna områdesbestämmelser, som främst används för att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, reglera storlek och omfattning av fritidshusbebyggelse eller för att förhindra olämpligt byggande. De används också för att minska eller öka kraven på när det behövs bygglov. Områdesbestämmelser finns inom tre riksintresseområden för kulturminnesvård, (se R20, R22 och R23). Riksintresseområdet har totalinventerats och områdesbestämmelser har antagits på grund av områdets höga kulturella värden.
Riktlinje; Inom områden där det finns antagna områdesbestämmelser skall de ligga till grund för bygglovsgivning och annan tillståndsprövning. För ny bebyggelse finns riktlinjer under respektive riksintresse.
Jordbruksmark
Markanvändningskartan redovisar nuvarande omfattning av åkermark och annan öppen mark utanför detaljplaner och sammanhållen bebyggelse. Öppen mark omfattas av områden med sparsam vegetation som till exempel betesmark, stränder, våtmarker, kalhygge med mera. Jordbruksmarken ska även i fortsättning i huvudsak användas för jordbruk där inget annat intresse anges. Jordbruksmark är av nationell betydelse. Jordbruksområdena består av mark, som har goda eller mycket goda förutsättningar för odling och bete. Jordbruksmarken utgör även en stor del av landskapets karaktär och kommunens särpräglade kulturlandskap framförallt i Voxnans dalgång. Inom flera av jordbruksområdena finns även höga kultur- och naturvärden.
Riktlinje; Större förändringar i markanvändningen är inte önskvärt. Inom jordbruksområden bör marken i första hand användas för jordbruk med tillhörande anläggningar och byggnader. En bedömning av markens lämplighet för jordbruk görs i varje enskild prövning.
Vid framtida bebyggelseutveckling bör jordbrukets intressen prioriteras. I närheten av och i anslutning till befintlig bebyggelse kan dock detta frångås då bristen på mark för exploatering och utveckling av befintlig bebyggelse inte kan ske på andra platser och då det tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse, till exempel bebyggelse- och näringslivsutveckling. Skälen för ett ianspråktagande av jordbruksmark i relation till andra alternativ ska därför beskrivas i planering och prövning.
Vattenområde
Markanvändningskartan redovisar sjöar och större vattendrag där strandskydd råder utanför detaljplan.
Vissa sjöar och vattendrag är utpekade i kommunens tematiska tillägg ”landsbygdsutveckling i strandära lägen LIS” och flera sjöar är av intresse för naturvården, friluftslivet och turismen. Många sjöar och vattendrag har gällande miljökvalitetsnormer som innebär att vattnets status och kvalitet inte får försämras och i många fall behöver förbättras.
Riktlinje; Vattenområden ska i huvudsak vara allmänt tillgängliga enligt gällande lagstiftning där inget annat intresse anges. Inga förändringar av vattenområden planeras i nuläget. Ny bebyggelse och verksamheter prövas enligt plan- och bygglagen och annan tillämplig lagstiftning, LIS-planen samt enligt riktlinje för bebyggelse. Tillkomst av ny bebyggelse eller verksamhet samt annan förändrad mark- och vattenanvändning får inte försämra möjligheterna att uppnå gällande miljökvalitetsnorm för de vattenområden som kan komma att påverkas. Inom markområden som kommer att översvämmas vid bedömt 100-årsflöde ska ingen ny bebyggelse eller verksamheter tillåtas som kan riskera att lida stor ekonomisk skada vid översvämning. Bebyggelsen ska lokaliseras med god säkerhetsmarginal i höjd. Planering av annan ekonomisk verksamhet ska undvikas inom övriga översvämningsområden.
Skogsmark
Markanvändningskartan redovisar mark där skogsbruk dominerar och som inte omfattas av ett särskilt och/eller ett kommunalt intresse eller andra redovisade markanspråk. Marken domineras av skog med inslag av småbruk och enstaka hus. Marken ska i huvudsak ha oförändrad markanvändning där inget annat anges.
Riktlinje; Skogsbruk är en näring av nationell betydelse. Vissa delar av skogsmarken är av intresse för naturvården, friluftslivet och kulturmiljön. Skogsbruket ska på dessa platser ta hänsyn till de utpekade områdena (se riktlinje för specifikt område). Någon större utbyggnad inom områdena är inte aktuell och förändring av markanvändningen är generellt restriktiv. Ny bebyggelse och verksamheter provas enligt plan- och bygglagen och enligt riktlinje för bebyggelse samt under förutsättning att det inte strider mot ut pekade intresseområden. Hänsyn ska även tas till befintlig bebyggelses karaktär samt topografi, vegetation och kulturlandskap.
Länsvägar
Markanvändningskartan redovisar befintliga länsvägar.
Riktlinje; Längs transportlederna ska gällande lagstiftning, riktlinjer och rekommendationer, avseende avstånd till bebyggelse, säkerhet, buller och vibrationer tillämpas. Längs allmänna vägar utanför detaljplan gäller bestämmelser i väglagen som innebär att tillstånd behövs för anslutning av enskild väg eller att ändra befintliga utfarter. Anslutning av utfarter till allmänna vägar bedöms med hänsyn till trafikintensitet, siktförhållanden med mera i varje enskilt fall. Byggnader, skyltar och andra anläggningar inom närområdet till vägområdena kan behöva tillstånd.