Utvecklingsinriktning - Natur- och kulturmiljö

I detta kapitel beskriver vi hur natur- och kulturmiljöerna kan skyddas och utvecklas. Med natur- och kulturmiljöer menar vi värdefulla miljö- och landskapsvärden, natur- och vattenområden, kulturmiljöer och byggnader som är viktiga att bevara samt värna om. Ofta är våra natur- och kulturmiljöer identitetsskapande och typiska för kommunen.

Naturmiljö

Hälsingegårdarna, Hylströmmens vattenfall, väl bevarade fäbodområden, fiskevatten och Sässmanområdets betydelse för häckande och rastande fågelarter är exempel på Ovanåkers kommuns rika tillgång på unika natur- och kulturmiljöer. Den varierade naturen i kommunen skapar förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv och är en resurs för den biologiska mångfalden. Naturens så kallade grön-blå sammasättning av viktiga mark- och vattenområden är också en grund för samhällsekonomin genom olika ekosystemtjänster som till exempel vattenrening och pollinering. Naturen ger goda möjligheter till rekreation och friluftsliv. Ur ett folkhälsoperspektiv är den lättillgängliga tätortsnära naturen speciellt viktig. En av de stora utmaningarna är ambitionen att utveckla och bevara kommunens rekreativa värden, den biologiska mångfalden och förena detta med virkes- och energiproduktionen från skogen och vattenkraften som samtidigt påverkar kommunens naturvärden negativt.

Voxnan

Voxnan utgör det största vattendraget i kommunen och går som en pulsåder genom skogs- och odlingslandskapet i kommunen. Voxnans övre delar är ett av de längsta, bäst bevarade och minst påverkade vattendragen i Mellansverige. Voxnan i skogslandskapet utmärker sig som en utpräglad skogsälv med långa obrutna forssträckor, med bland annat Hylströmmen som är södra Norrlands största vattenfall. Hela Voxnan och dess närområde har mycket höga botaniska, zoologiska, geologiska och kulturella värden. Voxnans sociala värden är också mycket höga. Den övre delen av Voxnan tillsammans med biflödet Gryckån och Loån erbjuder både vildmarksartad natur för friluftsaktiviteter som paddling, värdefulla fiskevatten och enskilda besöksmål. Förutom mycket stora ekologiska värden har området stor potential för utveckling av frilufts- och turismaktiviteter. Även stränder och skogen närmast vattendragen är viktiga för upplevelsen av vattnet samt fyller en viktig ekologisk funktion.

Voxnan med biflöden Gryckån och Loån är delvis kraftigt påverkade av flottledsrensningar, vandringshinder och vattenreglering. I Voxnan med biflöden uppströms Vallhaga, får enligt miljöbalken inte kraftverk, reglering eller överledning för vattenkraft utföras. Där vattenkraftverk finns och elproduktionen är liten men miljöpåverkan stor, bör naturvärden och friluftsliv prioriteras. Kommunerna längs Ljusnans-Voxnans vattensystem enades i början av 2000-talet om en vision för fri fiskvandring för lax från havet till de naturliga vandringshindren.

Samtliga vattenkraftverk och regleringsdammar ska följa den miljölagstiftning som gäller och medge fria vandringsvägar för vattenlevande organismer. För att vidareutveckla Voxnan med biflöden är restaurering av betydande vikt.

Vidare finns det längs Voxnan några vattenområden med övergödningsproblem i anslutning till Edsbyn och Alfta tätorter. Dessa problem orsakas av jord- och skogsbruk, dagvattenutsläpp och enskilda avlopp. Liknande problem finns i mindre omfattning längs Hässjaån och Ullungsån.

Ett hållbart ekosystem i vatten är en förutsättning för att vi ska uppnå miljömålen och god status enligt Vattendirektivet, samt minska översvämningsriskerna.

Tälningen–Mållångens sjösystem

Sjöarna Tälningen och Mållången bildar tillsammans ett milsvitt sjösystem, som omges av branta, skogklädda berg. Bebyggelse finns främst i anslutning till väg 50. I övrigt är landskapet fritt från större vägar och stränderna till större delen obebyggda. Mållången ansluter i norr till ån Flaxnan, ett fint och värdefullt fiskevatten som beskrivs som Svartån i naturskildraren Hans Lidmans böcker. I anslutning till sjöarna finns flera våtmarker med höga naturvärden. Landskapets storskalighet och avsaknad av bebyggelse ger det en mycket speciell och unik karaktär. I sjösystemets sydvästra delar finns ett 200 km2 stort opåverkat område utpekat i det tematiska tillägget ”Vindkraft och stora opåverkade områden” 2010.

Häsbodalen

I Häsbodalen finns riksintressen för både natur och kultur. I området finns vandringsleder och fina fiskevatten. Kommunen har till Länsstyrelsen föreslagit att området även blir riksintresse för friluftsliv.

Sässman

Sässmanområdet mellan sjöarna Ullungen och Vägnan är ett unikt levande jordbrukslandskap med en mycket artrik fågelfauna. Som flyttfågellokal är det ett av de intressantaste i Hälsinglands inland. Området är sedan 2006 ett Natura 2000-område enligt fågeldirektivet. Den rika variationen av naturtyper skapar förutsättningar för stor biologisk mångfald inom både fauna och flora.

Under 2012–2014 gjordes en detaljerad landskapsanalys som tar hänsyn till jordbruks-, natur- och kulturvärden samt de rekreativa och pedagogiska värdena. Det är de biologiska värdena som är de bärande när man ser området i ett helhetsperspektiv och bedömer hur det ska kunna utvecklas i framtiden. För att öka skyddet av Sässmanområdets växter, insekter och naturtyper bör Länsstyrelsen föreslå att bevarandeplanen för Natura 2000-området ändras så att den även omfattar art- och habitatdirektivet.

Ekopark Grytaberg

Tre mil norr om Edsbyn, ligger Ekopark Grytaberg. Den har en yta på 2 700 hektar och representerar ett typiskt hälsingelandskap, med mjuka berg, djupa skogar, sjöar, mörka forsar, vidsträckta myrar och blomstrande ängar. Kombinationen av brandpräglade storskogar och öppna kulturmarker har gjort ekoparken till hemvist för många ovanliga insekter. Här finns över 30 insektsarter som finns med på Sveriges ”rödlista” över arter som har minskat kraftigt eller är mycket sällsynta.

Höga naturvärden

Ovanåkers kommun har flera områden med utpekade höga naturvärden. En del är skyddade som Natura 2000, naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Andra är utpekade som riksintresse för naturvård, men det finns också områden som helt saknar skydd. Värdefulla naturområden behöver tydliggöras och långsiktiga planer och metoder för skydd utarbetas.

Strandskydd

Runt samtliga sjöar och vattendrag finns ett strandskydd reglerat i miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att ge allmänheten tillgång till strandområdet samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Skyddet sträcker sig 100 meter från strandlinjen upp på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen har föreslagit att övre Voxnan får ett utvidgat strandskydd till 200 meter på sträckan från källsjöarna i Ljusdals kommun ned till strax norr om Voxnabruk i Ovanåkers kommun. Det utvidgade strandskyddet ska ses som ett tillägg till naturreservatet, Natura 2000-området och riksintressena längs älven. Strandnära bebyggelse för att höja kommunens attraktivitet i balans med naturvård, kulturvård och friluftsliv kräver en ansvarsfull hållning till ny bebyggelse och verksamheter vid vattenområden. Hänsyn ska tas till strandområden kring rinnande vatten, obebyggda öar, uddar, näs och områden kring etablerade kanotleder. Stor restriktivitet, närmast vatten, råder där det kan finnas risk att miljökvalitetsnormerna för vatten inte uppfylls eller där det finns risk för översvämning, ras och skred.

Vi vill…

• Att det rörliga frilufslivet, upplevelsen av vildmarkskänslan och den biologiska mångfalden som finns i naturen tas tillvara, utvecklas och bevaras.
• Arbeta för att den befintliga vattenkraften i Voxnan och dess biflöden når bra miljöanpassning. När vattenkraften och den vattenreglering som sker anpassas till den lagstiftning som gäller, kommer miljövärdena i Voxnans avrinningsområde att förbättras. Kommunen vill samarbeta med vattenkraftsproducenterna för att fiskvandring i Voxnans vattensystem upp till naturliga vandringshinder blir verklighet.
• Att vattenkvaliteten inte försämras i någon av kommunens vattenförekomster.
• Bli ett av UNESCO utsett biosfärområde.
• Genom arbetet med biosfärkandidaturen verka för att bevara den biologiska mångfalden och samtidigt gynna en social och ekonomisk utveckling med lokal förankring.
• Utveckla tätortsnära naturområden för rekreation Foto: Marias of Sweden och friluftsliv.

Så här gör vi…

• I konkreta utbyggnadssituationer av verksamheter, byggnader och anläggningar som bedöms ha stor inverkan på miljön och landskapet utreds behovet av fördjupade analyser av påverkan och effekter.
• Samarbetar i frågor om vatten inom Voxnans och Ljusnans avrinningsområde. Speciellt i arbeten med att återskapa livskraftiga miljöer för fisk är det viktigt med samsyn. Och att kommunen verkar för en anpassning av vattenkraften till den miljölagstiftning som gäller så att till exempel vandringsvägar på bästa sätt kan återskapas.
• Tillåter inte en verksamhet eller åtgärd som bedöms leda till att en miljökvalitetsnorm för vatten inte kan följas.
• Inom biosfärkandidatprojektet har vi tagit fram sju stycken fokusområden; skogen som hållbar resurs, ett öppet och levande landskap, levande vatten, kulturmiljö, människan och rovdjuren, turism och entreprenörskap samt social hållbarhet och integration.

Vi arbetar vidare med…

• Ett naturvårdsprogram för att strategiskt arbeta med målsättningar för kommunens värdefulla naturmiljöer.
• En fiskevårdsplan för Voxnan och Ljusnan tillsammans med Bollnäs och Ljusdals kommuner.
• En utvärdering och revidering av tematiska tillägget Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS).
• Ett Landsbygdsutvecklingsprogram.

Kulturmiljö

Kulturmiljö avser den av människan påverkade fysiska miljön. Det kan gälla allt ifrån enskilda objekt till stora landskapsavsnitt. Kulturmiljön är en del av kulturarvet. Kulturmiljöerna är en del av en lokal identitet, folkhälsa och upplevelser av olika slag. Kulturarvet har också fått en ökad betydelse för ekonomisk och social tillväxt genom entreprenörskap på lokal nivå.

Fornlämningar och kulturmiljöer

Landskapet i Ovanåkers kommun har använts i mer än 8 000 år och det finns lämningar från samtliga förhistoriska och historiska perioder. Lämningarna är spridda över hela området, men förekomsterna är tätast vid älven, sjöarna och de mindre vattendragen. Landskapet i kommunen ligger på en höjd av cirka 90–400 meter över nuvarande kustlinje. Större delen av kommunen har med andra ord en gång legat i havet. Bebyggelsen i ett flertal av byarna i kommunen anlades senast under vikingatiden, vilket kan utläsas av ort- och bynamn och förekomsten av fornlämningar. Dessa byar ligger i anslutning till Voxnans odlingslandskap. De är Born, Edsbyn (tidigare Edh), Gråsätter, Grängsbo, Gäddvik, Höjen, Långhed, Malvik och Viken. De ligger alla i anslutning till Voxnan med tillhörande sjösystem. Ortnamnen är även de ett kulturarv värt att värna om. De arkeologiska spåren visar att det som nu utgör skogsmark i sydvästra Hälsingland använts flitigt genom årtusendena för jakt med mera.

Fäbodkultur

I Ovanåkers kommun finns landets bäst bevarade fäbodmiljöer, som är en del av det kulturarv som syns tydligt i de stora Hälsingegårdarna. De bäst bevarade fäbodarna är samlade norr om Voxnans dalgång i Fäbodskogen. De flesta av fäbodmiljöerna är riksintresse för kulturmiljö och riksintresse för naturvård.

Riksintressen för kulturmiljövård

Ovanåkers kommun har sedan länge arbetat med riksintressen för kulturmiljö och använt sig av lagstiftning för att säkerställa värden, till exempel genom upprättande av områdesbestämmelser inom riksintresseområden för kulturmiljö.

Inom kommunen finns ett antal riksintressen för kulturmiljön, som regleras genom Miljöbalken med syfte att främja en hållbar utveckling. Några av dessa riksintresseområden har totalinventerats och för tre områden har det upprättats enskilda områdesbestämmelser under 2000-talet som tillämpas bland annat vid bygglovsprövningar. Inom riksintresset Byarna norr om Alfta med stora Hälsingegårdar finns gårdarna Pallars och Jon-Lars som sedan 2012 ingår i Världsarvet Hälsingegårdar. Världsarvsgårdarna är genom Kulturminneslagen (KML), skyddade som byggnadsminnen. Inom kommunen finns det totalt nio byggnadsminnen som handläggs av Länsstyrelsen Gävleborg.

Kulturmiljövården står inför utmaningar som hur kunskapen ska föras vidare och spridas om fornlämningar, kulturmiljöer, lagstiftning och kulturarvsarbetet. Andra utmaningar är att främja en hållbar kombination av bevarande av kulturmiljöer med brukande och ekonomisk tillväxt för att gynna en småskalig företagsamhet på orten men också att skapa en samsyn i kommunen när det gäller kulturarvet, kulturmiljöarbetet och möjligheter till utökad bebyggelse.

Världsarv

Världsarv är områden som har så höga naturvärden eller kulturhistoriska värden att de ska bevaras som delar av mänsklighetens gemensamma arv. Det ger oss en inblick i jordens och människans historia. Ett världsarv är helt unikt och har därför också betydelse för hela mänskligheten. Det finns närmare 1 000 hälsingegårdar. Alla unika, vackra och historiskt intressanta, byggda i Hälsingland. Sju av gårdarna är inskrivna på UNESCO:s världsarvslista under namnet ”Decorated Farmhouses of Hälsingland”, utvalda att representera alla Hälsingegårdar.

Världsarvet Hälsingegårdar och dess omgivning är känsligt för förändringar. Med bakgrund av tidigare ställningstagande av världsarvskommittén bedöms att större etableringar eller byggnationer ska begränsas i närheten av världsarvet Hälsingegårdar.

Världsarvet Hälsingegårdar ska ses som en helhet och förändringar som kan påverka världsarvet negativt ska samrådas med Ljusdals, Bollnäs och Söderhamns kommuner.

I beslutet att föra upp Hälsingegårdar på listan över världsarv rekommenderar världsarvskommittén att särskilt uppmärkamma utbyggnad och lokalisering av vindkraftverk som kan ha en negativ påverkan på skalan och upplevelsen av världsarvet Hälsingegårdars omgivande landskap.

Vi vill…

• Att de kulturhistoriska intressanta världsarvsmiljöerna säkerställs.
• Främja en hållbar kombination av bevarande av kulturmiljöer med brukande och ekonomisk tillväxt för att gynna en småskalig företagsamhet och bostadsbyggande.
• Tydliggöra kopplingen mellan kulturarvet och folkhälsan.

Så här gör vi…

• Fortsatta insatser för att öka kunskapen inom kommunens organisation för planering- och bygglovsprocesser som gäller kulturmiljöernas villkor och regler.
• Säkerställa kulturmiljöerna genom att sprida information om fornlämningarna, kulturmiljöerna och lagstiftningen till kommuninvånare och andra som är aktiva inom kommunen.
• Stor restriktivitet ska råda vid etableringar och förändringar av markanvändningen som kan påverka världsarvet Hälsingegårdar negativt. Förändringar som riskerar att påverka världsarvet Hälsingegårdar ska samrådas med de kommuner som berörs.
• Hänsyn ska tas till värdefulla områden och byggnader i samband med planer, program och bygglov.
• Vid exploateringar ska tidig kontakt tas med Länsstyrelsen om det kan bli aktuellt med arkeologiska utredningar och undersökningar.
• Förtecknar och utreder för att få en heltäckande kunskap om kommunens kulturvärden.