Utvecklingsinriktning - Klimat och hälsa

Här behandlas frågor om översvämningsutmaningar, risk och säkerhet. Vi tar även upp samhällsplanering ur ett folkhälsoperspektiv som handlar om trygghet, trivsel och ökad fysisk aktivitet som kan skapas genom fysisk planering. Det övergripande målet är att Ovanåkers kommun ska vara en säker och trygg plats att leva på.

Klimat

De två övergripande utmaningarna att möta kopplat till klimatet är att minska vår klimatpåverkan och samtidigt anpassa oss till klimatförändringarna. På grund av växthuseffekten förändras klimatet på jorden snabbare än någonsin, konsekvenserna blir många och påverkar oss alla. Växthuseffekten beror i stor utsträckning på hur vi brukar jordens resurser och hur vi använder fossil energi och detta leder till ett förändrat klimat. Klimatförändringarna ställer oss inför utmaningar som kräver engagemang och särskilda insatser från såväl individer som myndigheter, organisationer, nationer och internationella samarbetsorgan. För Ovanåkers kommun innebär det förändrade klimatet att årsmedeltemperaturen i slutet av decenniet kraftigt har ökat. Årsmedelnederbörden och antalet kraftiga regn antas också öka kraftigt.

Växthuseffekten är ett globalt problem. Det är den fossila energianvändningen som i huvudsak tillför växthusgasen koldioxid. Den största utmaningen för Ovanåker ligger inom transportsektorn eftersom det är den energianvändningen som står för den lokala tillförseln av koldioxid. Jordbruket står också för en stor del av växthusgaserna. I kommunen kommer den stora delen av växthusgaser från markanvändningen och från produktionen av mjölk och kött. Den produktion som sker i kommunen är i förhållande till självför sörjningsgraden mycket liten, såsom det norrländska jordbruket generellt.

I Ovanåkers kommun utgör översvämningar och skyfall de största utmaningarna; en effekt av klimatförändringarna.

Klimatanpassning

Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhällets sociala, ekologiska och ekonomiska system till de klimatförändringar som är märkbara redan idag och de som kan förväntas i framtiden. Anpassningen till ett klimat i förändring behöver göras på många plan i samhället, på såväl strukturell som enskild nivå. Det är kommunens skyldighet att ta hänsyn till ett förändrat klimat i såväl den fysiska planeringen som i den kommunala övergripande planeringen. För kommunen är det viktigt att krav ställs på ett helhetsgrepp kring klimatanpassningsarbetet, både internt och externt mellan offentliga myndigheter och privata aktörer lokalt, regionalt och nationellt.

I den fysiska planeringen är kommunens största identifierade utmaningar riskerna för översvämningar och skyfall. Det finns också en risk att värmeböljor kan komma att orsaka problem. Park- och grönområden är viktiga för att mildra effekterna av värmeböljor, då de skänker skugga och kan sänka tempreaturen lokalt. Parker och grönområden kan också användas för att fördröja och infiltrera vatten i samband med kraftiga skyfall och översvämningar. Ett förändrat klimat kan innebära problem för dricksvattenförsörjningen genom försämrad råvattenkvalitet eller genom större vattenbrist. Med ett blötare klimat blir bräddning av orenat avloppsvatten från kommunala reningsverk och ledningsnät ett större problem och belastningen på våra dagvattensystem ökar.

Utanför den fysiska planeringen rör klimatanpassningsarbeten bland annat ökad risk för infektionssjukdomar och konsekvenser för gamla och unga vid värmeböljor till konsekvenser för ekologin och förändrad biodiversitet i samband med förändrade växtsäsonger, foder- och mattillgång och ökad risk för fukt- och skadedjurspåverkan på byggnader med mera.

Översvämning

Ovanåkers kommun har haft problem med översvämningar vid flera tillfällen och Edsbyns tätort är utpekad som extra sårbar i översvämningsdirektivet. Den främsta risken är översvämningar samt ras och skred längs Voxnan. Voxnan har vid ett flertal tillfällen drabbats av översvämningar. Den värsta inträffade 1985.

Under åren har olika åtgärder genomförts för att lindra följderna av nya översvämningar. Bland annat har

• flödeshinder tagits bort
• förstärkningsåtgärder på utsatta ställen har genomförts
• byggnader har avlägsnats
• material har införskaffats, såsom motorsprutor, länspumpar och fördämningsmaterial.

En översiktlig översvämningskartering längs med Voxnan från Gryckån till mynningen i Ljusnan gjordes på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2013. Karteringen är avsedd för övergripande insatsplanering för räddningstjänsten och som underlag för kommunens riskhantering och samhällsplanering.

Karteringen ger en indikation på var det finns risk för översvämningar. Flödena är anpassade efter både dagens förhållande och för klimatet år 2100. Översvämningskarteringar visar att det finns risker för människors hälsa, miljön, kulturarvet och/eller ekonomiska verksamheter längs väg 301, i Voxnabruk, Edsbyn, Ovanåker, Alfta och Runemo.

Geoteknik, ras och skred

De geotekniska förutsättningarna är i huvudsak gynnsamma inom Ovanåkers kommun. Marken består huvudsakligen av morän och isälvsavlagringar samt berg i dagen. Mer skredbenägna finkorniga jordar förekommer framförallt längs Voxnan och mindre vattendrag.

Skyfall och ökade vattenflöden kan bidra till ökad risk för ras och skred, som kan orsaka stora skador på mark och byggnader inom drabbade områden. De lokala förhållandena avgör var riskerna kommer att vara störst. En översiktlig kartering har gjorts längs Voxnans bebyggda områden i Alfta, Edsbyn, Ovanåker, Runemo och Viksjöfors. Karteringen visar att stabiliteten inom vissa områden inte är tillfredställande.

Befintlig bebyggelse

Vissa redan bebyggda områden är utsatta för översvämningar, ras och skred. För att helt undvika skador på befintlig bebyggelse kan byggnader behöva flyttas eller höjas.

För fastighetsägare kan sådana lösningar bli väldigt kostsamma. Viktigt är att information om förebyggande åtgärder når fram till fastighetsägarna. Generellt ska information om förebyggande åtgärder ges i samband med ny- och ombyggnationer inom befintliga tomter.

Ny bebyggelse

Vi är positiva till bebyggelseutveckling i kommunen. Det krävs dock att hänsyn tas till de förutsättningar som finns, bland annat översvämningsrisk. Områden som klarar översvämning kan till exempel användas till grön- och friluftsområden

Vid exploatering av områden samt vid bygglovgivning som påverkas av ett förändrat klimat, är det av vikt att de geologiska och hydrologiska förhållandena utreds och att man använder en säkerhetsmarginal mot översvämningar. Skydd av bebyggelse i känsliga områden kan bestå av höjd marknivå, skyddsvallar, anpassning av grönområden eller att byggnadens grundläggning och bottenplan görs översvämningståligt.

Vi vill…

• Skapa en samhällsstruktur och tekniska lösningar som kan hantera ett förändrat klimat och minska utsläppen.
• Ha en god beredskap och begränsa effekterna av kommande klimatförändringar, framförallt översvämningar och plötsliga skyfall.
• Arbeta koncernövergripande med frågor om klimatanpassning.

Så här gör vi….

• Integrerar klimataspekter i den fysiska planeringen.
• Planerar för att underlätta så att invånare och näringsliv väljer att ersätta bil med att gå, cykla eller åka kollektivt.
• VA-verksamheten tar strategisk hänsyn till hur ett förändrat klimat, till exempel plötsliga skyfall, kan komma att påverka kvalitet och tillgång på råvatten och arbetar för att minimera läckage in i avloppsledningar.
• De geotekniska förutsättningarna ska klarläggas vid detaljplaneläggning eller vid bygglovsgivning utanför detaljplanelagda områden. Framförallt ska de geotekniska förutsättningarna utredas där förutsättningar inte bedöms som gynnsamma. Det kan vara i närheten av vatten där risker förligger för ras, skred och erosion (nedbrytning av jordytans formationer som sker genom vatten, vindar eller is).
• Effekterna av framtida klimatförändringar ska vid detaljplanering klarläggas och vägas in i samband med prövning av markens lämplighet.
• Inom markområden som kommer att översvämmas vid bedömt 100-årsflöde ska ingen ny bebyggelse eller verksamheter tillåtas som kan riskera att lida stor ekonomisk skada vid översvämning. Bebyggelsen ska lokaliseras med god säkerhetsmarginal i höjd.
• Viktiga samhällsfunktioner som infrastruktur, VA-/avfallsanläggningar, el-/teleanläggningar, industrier och sammanhållen bebyggelse ska lokaliseras med särskilt god säkerhetsmarginal i höjd.

Vi arbetar vidare med…

• Ta fram en plan att följa vid översvämningar, ras och skred i befintlig bebyggelse, där det finns risk för människors hälsa, miljö, kulturarv och ekonomiska verksamheter. Samt åtgärdar eventuella risker där det är ekonomiskt försvarbart.
• Klimatförändringar är en viktig synvinkel vid utformande av VA-plan med tillhörande vattenförsörjningsplan, dagvattenstrategi, VA-policy med mera.
• Förbättrat underlag för att bedöma risker med klimatförändringar, exempelvis mer detaljerade riskberäkningsunderlag för översvämning.
• Integrerar frågor om klimatanpassning i klimat- och energiplan samt i den fysiska planeringen.

Miljömål och miljökvalitetsnormer

Det svenska miljömålssystemet har ett övergripande generationsmål och 16 miljökvalitetsmål. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. För att nå målet krävs en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Det nationella miljömålssystemet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.

Lokala miljömål

Ovanåkers kommun har tagit fram egna lokala miljömål som grundar sig på det landsomfattande arbetet med miljökvalitetsmålen och de mål och åtgärder som finns på regional nivå. Förslag till lokala miljömål arbetades fram under hösten 2015 och utgår från de lokala miljömålen 2009–2015. Miljömålen omfattar perioden 2016–2020. Med utgångspunkt i de svenska miljömålen har Länsstyrelsen tagit fram ”Gävleborgs miljömål och åtgärdsprogram 2014–2020”. 2015 gjordes överenskommelser med Länsstyrelsen att Ovanåkers kommun ska vara med och bidra till totalt 24 av de 67 åtgärder som finns i åtgärdsprogrammet och fem av åtgärderna i den regionala handlingsplanen för klimatanpassning.

Av de nationella 16 miljömålen är det 13 som Ovanåkers kommun arbetar för genom de lokala miljömålen och överenskommelsen med Länsstyrelsen. Dessa är:

• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• Bara naturlig försurning
• Giftfri miljö
• Säker strålmiljö
• Ingen övergödning
• Levande sjöar och vattendrag
• Grundvatten av god kvalitet
• Myllrande våtmarker
• Levande skogar
• Ett rikt odlingslandskap
• God bebyggd miljö
• Ett rikt växt- och djurliv

De lokala miljömålen är indelade i ”Levande miljö och hälsa”, ”Minskad klimatpåverkan och klokare energihushållning” och God hushållning av kommunens och jordens resurser”. En stor tyngd ligger på natur- och kulturmiljö och klok energihushållning. Genom Biosfärkandidat Voxnadalen, som förhoppningsvis är ett Biosfärområde 2018, arbetar vi med att stödja skötseln av våtmarker, bevarandet av fäbodmiljöer, tillgängliggörandet av natur- och kulturmiljöer, uthålligt företagade på landsbygden samt verkar för att våra vattendrag är levande med endast naturliga vandringshinder. Detta är områden som också lyfts i miljömålen och/eller i överenskommelsen med Länsstyrelsen.

En klok energihushållning och en klok användning av andra resurser är en viktig del i kommunens miljömålsarbete. Vi lyfter frågor som hållbar samhällsplanering, ökat byggande i trä och höjda energikrav för byggnader, klimatanpassning, hållbart resande, dåliga enskilda avlopp, matens miljöpåverkan med flera i miljömålsarbetet.

För vidare läsning finns ”Lokala miljömål 2020”- för Ovanåkers kommun, ”Gävleborgs miljömål och åtgärdsprogram 2014–2020” samt ”Överenskommelser kring åtgärdsarbetet för miljömål och klimatanpassning”- mellan Länsstyrelsen Gävleborg och Ovanåkers kommun.

Miljökvalitetsnorm för luftkvalitet

Alla kommuner är skyldiga att kontrollera att miljökvalitetsnormerna för luft inte överskrids inom kommunen. Kontrollen kan ske genom mätning, beräkning eller skattning. Ovanåkers kommun är medlem i Östra Sveriges luftvårdsförbund. Genom förbundet får vi beräkningar av luftkvaliteten. Kväveoxider och partiklar (PM10) redovisas på kartunderlag på kommunens hemsida. Övriga värden beräknas vara så låga att det inte går att redovisa på karta. Inga miljökvalitetsnormer överskrids inom kommunen.

Miljökvalitetsnorm för buller

Viktiga bullerkällor är trafik, industri, flyg och tågbuller. Genom kartläggning av bullerkällor samt vid behov upprätta åtgärdsprogram ska skadliga effekter av buller undvikas. Krav på att göra en bullerkartläggning finns för kommuner med mer än 100 000 invånare. Ovanåkers kommun har inte gjort någon övergripande bullerkartläggning för industri- och trafikbuller.

Miljökvalitetsnorm för vatten

Förvaltningen av våra vatten utgår från EU:s ramdirektiv för vatten. Inom detta ramverk statusklassas alla vattenförekomster och åtgärdsprogram beslutas med målet att alla vattenförekomster på sikt ska uppnå god kemisk och ekologisk status. Gällande miljökvalitetsnormer för vatten är bindande enligt PBL. Detta innebär skärpta krav på vattenkvaliteten idag och i framtiden. För kraftigt modifierade vatten där det inte är ekonomisk rimligt att uppnå god ekologisk status, sätts målet att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk potential. Arbetet med vattenförvaltningen bygger på redan befintlig miljölagstiftning. Kommunens uppdrag går därför i hög grad ut på att planera befintlig verksamhet så att beslutade miljökvalitetsnormer kan uppnås.

Miljökvalitetsnormer för vatten i Ovanåkers kommun har fastställs av Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt. Nu gällande miljökvalitetsnormer antogs 2009 och nya miljökvalitetsnormer kan komma att fastställas i slutet av 2016. Kommunens utmaningar inom vattenförvaltningen handlar främst om miljöproblem kopplade till fysiska förändringar i vattendrag samt övergödning och i viss utsträckning försurning och miljögifter.

Vi vill…

• Verka för att nationella och regionala miljömål nås.
• Verka för att miljökvalitetsnormerna för luft, buller och vatten uppfylls.

Så här gör vi…

• Arbetar aktivt för att uppnå de lokala miljömålen för 2016–2020.
• Följer upp de lokala miljömålen och uppdaterar dem vid behov minst en gång per mandatperiod.
• Bidrar till att Gävleborgs miljömål och åtgärdsprogram 2014–2020 uppfylls genom att genomföra åtaganden i överenskommelsen.
• Arbetar aktivt med vattenfrågorna.

Vi arbetar vidare med…

• Tar fram en aktuell energi- och klimatplan för kommunen.
• Utifrån aktuell förvaltningsplan med tillhörande åtgärdsprogram från Vattenmyndigheten Bottenhavet utarbeta en handlingsplan för kommunens prioriteringar så att god kemisk och ekologisk status kan uppnås.
• En bullerkartläggning för industriområden och vägar där man kan anta att boende riskerar att bli störda.
• Färdigställer en VA-plan innehållande bland annat dagvattenstrategi, VA-försörjningsplan, VA-policy, klimatanpassning med mera för kommunen.
• Utformar en ny fiskevårdsplan tillsammans med Bollnäs och Ljusdal.

Säkerhet

Förorenade områden

Det finns ett antal områden inom kommunen som är förorenade på grund av att miljöfarliga verksamheter har utövats eller utövas där. Länsstyrelsen har statens uppdrag att identifiera de områden som kan tänkas vara förorenade inom länet. Inventeringen sker enligt metodik fastställd av Naturvårdsverket, MIFO (miljön i förorenade områden). Bensinbranschen ansvarar för inventering och saneringsåtgärder för äldre bensinstationer och kommunen för avfallsdeponier.

Det är 174 objekt som är inventerade (kontrollerade) i Ovanåkers kommun varav 61 av dessa är riskklassade. Inventeringsarbetet är till största delen avslutat och flera objekt har utretts vidare. I riskklass 1, mycket hög risk, finns tre objekt, Alfta Ångsåg, Silfors sågverk och Voxnabruks avfallsupplag. Som riskklass två är 14 objekt identifierade, 24 objekt i riskklass 3 och 19 objekt i riskklass 4. Via länsstyrelsens karttjänst på webben (WebbGIS) kan information om misstänka eller konstaterade förorenade områden laddas ned.

Strålning och radon

Radon i inomhusluft är i huvudsak orsakat av antingen inläckage av markradon eller av byggmaterial i så kallad blåbetong. I undantagsfall kan även radon i vatten påverka radonhalten i inomhusluft. I Folkhälsomyndighetens allmänna råd anges att det finns risk för besvär för människors hälsa om mätresultatet överstiger riktvärdet 200Bq/m3. Miljö- och byggnämnden verkar inom ramen för sin rådgivning och informationsverksamhet för att mätningar av radonhalten i inomhusluft och i dricksvatten genomförs.

Mätningar i villor och flerbostadshus har genomförts i varierad omfattning sedan början på 1980-talet. Sammataget har cirka 1 700 mätningar utförts, de flesta i enfamiljshus. Utifrån flygradiometriska data kartlade kommunen 1985 vilka områden i kommunen som har högst risk för att avge markradon. Bakgrundsstrålningen mäts sedan Tjernobylolyckan två gånger per år på fyra platser inom kommunen.

Magnetfält

I Ovanåkers kommun finns det två 400 kV-ledningar och en 220 kV-ledning, vilka finns markerade på mark- och vattenanvändningskartan. Kring kraftiga strömkällor finns magnetfält som kan innebära en hälsorisk. Som rekommendation vid samhällsplanering och byggande har de statliga verken gett följande rekommendationer:

• Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas, • Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält,
• Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses som normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.

Svenska Kraftnäts policy är att vid all nyprojektering av 220 kV och 400 kV-växelströmledningar tillämpa 0,4 mikrotesla som högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där människor vistas varaktigt. Ny bebyggelse bör därför placeras minst 80 meter från 220 kV-ledning och minst 130 meter från en 400 kV-ledning. Vid etableringar i närheten av dessa bör en magnetfältsberäkning utföras för att klargöra det faktiska mikroteslavärdet. Vid lokalisering i anslutning till de två parallella ledningarna i östra delen av kommunen kan ett större skyddsavstånd än ovan behövas. Vid eventuell bostadsbebyggelse i nära anslutning till kraftledningarna kan Svenska kraftnät bistå med utredning av magnetfältsnivåer.

Samhällsskydd

Kommunalförbundet Södra Hälsingland (KFSH) ansvarar för räddningstjänst, samhällsskydd och säkerhet. Inom samhällskydd och säkerhet används begreppet extraordinär händelse. En händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i samhällsviktiga verksamheter. För att en händelse ska klassas som extraordinär händelse är den beroende av hur många personer som drabbats samt vilka konsekvenser den för med sig. Exempel på extraordinära händelser är extrem väderlek, ett större elavbrott, olyckor med giftutsläpp eller utslagen vattenförsörjning. Vid en krissituation kommer kommunen upprätta en upplysningscentral dit allmänheten kan ringa för att få information eller lämna information.

För att uppnå en så hög beredskaps- och säkerhetsnivå som möjligt för både normal verksamhet och vid extraordinära händelser så arbetar kommunen med risk- och sårbarhetsanalyser. I dessa analyser tittar man på vilka risker som finns och vilka händelser som kan inträffa, och vad som kan bli konsekvenserna om någon av dessa händelser faktiskt inträffar.

Säkerhetsarbetet vid normal verksamhet är inriktat på att förhindra störningar, olyckor och skador. Om kriser, större olyckor eller extraordinära händelser ändå inträffar finns planer för hur dessa ska hanteras. Det finns en övergripande krislednings- och informationsplan för hela kommunen och delplaner för olika förvaltningar och bolag. I planerna ingår instruktioner för ledning, information och samordning med tydliga rutiner som kan följas i en krissituation.

Miljöstörande verksamheter och buller

Miljöstörande verksamheter och anläggningar kan förorsaka till exempel buller och utsläpp för närboende och miljön. För att begränsa dessa ska skyddsavstånd mellan den störande verksamheten och omgivningen beaktas vid lokaliseringen. Bedömningen av dessa skyddsavstånd måste ske i varje enskilt fall.

Med kommunens önskade utveckling genom förtätning och den förväntade ökningen av resande innebär att människor kan komma att vistas i närheten av bullerkällor som väg och järnväg. Buller har betydelse för vår hälsa och vår möjlighet till en god livskvalitet. Besvär från buller kan leda till störningar av sömn, vila eller ge upphov till stress. Buller från väg och järnväg hanteras i trafikbullerförordningen (2015:216). Förordningen är avsedd att tillämpas både för ärenden enligt miljöbalken och för att bedöma en lämplig lokalisering av bostäder.

Transport av farligt gods

Inom kommunen finns två stycken rekommenderande transportleder för farligt gods. Riktlinjerna gäller för ny bebyggelse och är här vägledande och inget krav. I områden som ligger nära eller inom buffertzoner för skyddsavstånd bör en riskbedömning och en eventuell utredning där skyddsåtgärder redovisas och värderas utföras i samband med planläggning.

Totalförsvaret

Totalförsvaret består av en militär och en civil del. Försvarsmakten redovisar och bevakar riksintressen och områden av betydelse för totalförsvarets militära del. Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9§ andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet (generellt riksintresse för totalförsvaret). De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintressena.

I Ovanåkers kommun finns inga riksintressen som kan redovisas öppet. Inom kommunen kan det generella riksintresset för totalförsvaret framför allt påverkas av uppförandet av höga byggnadsobjekt så som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden.

Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför, och högre än 45 m inom, sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden som avser höga objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten. Informationen används också som förberedelse för införande av höga objekt i landets flyghinderdatabas.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ansvarar för utpekandet av riksintressen för totalförsvarets civila del. Befintliga skyddsrum i kommunen ska bevaras. Det är inte aktuellt med planering eller byggande av nya skyddsrum.

Vi vill…

• Att alla bostäder ska ha känd radonhalt och vid nybyggnation ska radonvärdet understiga 200 Bq/m3.
• Att föroreningar från förorenad mark inte sprids så att de kan påverka människor och miljö.
• Att förorenade områden som utgör en risk för människors hälsa och miljö ska saneras.

Så här gör vi…

• Ovanåkers kommun ska inte stödja provborrningar för uran eller tillåta uranbrytning inom kommunen.
• Risk för markradon beaktas vid nybyggnation.
• Nyborrade brunnar kontrolleras vad gäller radon.
• Uppdaterar regelbundet underlag så som ”Risk- och sårbarhetsanalys”.
• Kommunen ska verka för att föroreningsproblematik tas upp tidigt i plan- och byggprocesser och att förorenad mark utreds vid förändrad markanvändning där så bedöms nödvändigt.
• Vid utveckling av områden i närheten av miljöfarliga verksamheter bör hänsyn tas till säkerhetsaspekter. Skyddsavstånd till industrier fastställs i samband med detaljplaner.
  (dokument som talar om hur mark- och vattenområden får användas inom ett visst område
  
• Vid planering ska hänsyn tas till gällande trafikbullerförordning.
• Rekommenderande riktlinjer ska vara vägledande i planering av ny bebyggelse i närheten av huvudsakliga transportleder för farligt gods.
• Vid byggnation av nya bostäder eller vid omläggning av kraftledningar ska Svenska Kraftnäts policy för magnetfält följas.
• Försvarsmaktens riktlinjer och rekommendationer för höga byggnadsobjekt ska följas.

Vi arbetar vidare med…

• Ett handlingsprogram för förorenad mark.
• En plan att inom en 10-års period uppnå målet att samtliga bostäder är kontrollerade när det gäller radonhalt.

Folkhälsa i samhällsplaneringen

Det är hos människan idéerna föds och i samspel med andra människor växer och utvecklas idéerna, vilket leder till utveckling och tillväxt. Detta kan främjas genom att skapa ett öppet samhälle, där det är okej att lyckas och att misslyckas. Sådant som bidrar till ett socialt hållbart samhälle är bland annat sysselsättning, levande kultur, trygghet, hälsa, barn och ungas uppväxtvillkor, tillgänglighet i samhället för funktionsnedsatta, tillhörighet och där utveckling och tillväxt sker på människors lika villkor.

Människors vardagsmiljöer har en stor betydelse för hälsan, bland annat för förebyggande av stress och integration. Det innebär att samhällsplanering och fysisk planering är ett viktigt inslag i kommunens folkhälsoarbete. Det kan handla om allt från planering av bostäder med varierande hustyper och storlek till att det ska finnas lättillgängliga och bra sammankopplade gång- och cykelbanor. Även inflytande och delaktighet och en aktiv fritid är delar i ett bredare folkhälsoarbete.

Planera för rörelse

Det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. I dagens samhälle är det mer och mer vanligt att vi rör oss mindre och är mer stillasittande. På vilket sätt kan den byggda miljön planeras, byggas och utvecklas så att rörelse blir en naturlig del av människors vardag?

Parker och grönområden i tätorterna är en viktig del för såväl de sociala värdena som för att mildra effekterna av klimatförändringar. Med genomtänkta välplanerade grönområden i tätorterna och kopplingar till våra fritidsområden utanför tätorterna förbättras effekterna av dem och utgör möjliga sociala mötesplatser som främjar fysisk aktivitet och rekreation.

Närheten till grönområden är viktig för att alla ska använda områdena kontinuerligt. Promenadvänliga boendemiljöer främjar fysisk aktivitet och kan bidra till ett ökat socialt kapital och engagemang för närmiljön samt främja sociala relationer och integration. Bebyggelsens gröna områden är kanske den främsta och viktigaste formen för att främja fysisk aktivitet. Undersökningar har visat att den vanligaste typen av aktivitet i parker och grönområden är motion, exempelvis promenader. För barn finns ett samband mellan hur mycket de rör på sig och tillgängligheten till grönområden och lekplatser. 300 meter är en gräns för hur långt man kan tänka sig gå till ett grönområde om man ska använda det ofta. Några faktorer som påverkar ökad vardagsrörlighet är:

• God tillgång på upplevelsevärden i landskapet i närheten av bostaden.
• Kollektivtrafikens tillgänglighet och attraktivitet.
• Åtgärder i den byggda miljön.
• Trivsel, trygghet och tillgänglighet i utomhusmiljöer.
• Gång- och cykelvägar.

Inflytande och delaktighet

Trygghet, trivsel, tillgänglighet och inflytande är faktorer som bidrar till och skapar folkhälsa. Ovanåkers kommun arbetar för en god folkhälsa och att ge medborgarna stora möjligheter att vara delaktiga i kommunens utveckling samt få dem att känna ett gemensamt ansvarstagande för hela kommunen. Inflytande och delaktighet är utvalda målområden utifrån nationella folkhälsomål. Kommunen har ett pågående arbete för att fånga in tankar och åsikter om såväl skola som samhället i stort från unga människor.

Barn och ungas delaktighet i samhällsplaneringen

I Sverige finns en antagen barnpolitik och en ungdomspolitik. Barnpolitiken syftar i främsta hand till att skapa en politik med utgångspunkt i FN:s barnkonvention och barns rättigheter. Även i ungdomspolitiken är ungas rätt till inflytande och egenmakt en av de tydligaste ambitionerna. Att barn och unga ska ha inflytande och delaktighet i samhället är ett rättighets- och ett tillväxtperspektiv.

Ungas känsla av delaktiga i samhället, att de kan påverka sin egen situation och samhällets utveckling är viktiga grundstenar inom utvecklingsarbeten. Ovanåkers kommun deltar i ett regionalt nätverk för att strategiskt lyfta barn- och ungdomspolitiska frågor och under de senaste åren har Ovanåkers kommun gjort stora satsningar på barn- och ungdomspolitiskt arbete. Metoder för att ta ett helhetsgrepp gällande barns- och ungas uppväxtvillkor utarbetas och förhållningssättet är att barn och ungas kunskaper, erfarenheter och utbildningar ses som viktiga för det gemensamma samhällsbyggandet.

Trygghet och tillgänglighet

Trygghet är en upplevd känsla och en betydelsefull del för ett gott vardagsliv. Säkerhet handlar om risken att utsättas för brott eller andra säkerhetsrisker. Upplevelsen av otrygghet varierar mellan människor.

Ovanåkers kommun har i tre olika mätningar haft goda resultat gällande invånarnas upplevda trygghet, så väl barn som vuxna. Denna trygga miljö som finns i kommunen skapar goda förutsättningar för god folkhälsa. Trygghet är något vi ständigt arbetar med.

Det är mycket viktigt att alla med funktionsnedsättning, ska ges möjlighet att ta sig fram i inom- och utomhusmiljöer och att vardagslivet underlättas för samtliga. Det är därför nödvändigt med en genomtänkt planering och utformning av den fysiska miljön, som till exempel tillgängliga, trivsamma och trygga boendemiljöer, parker, torg, gång- och cykelvägar och busshållplatser. I översiktsplanen hamnar folkhälsan i fokus genom att planera för ökad fysisk aktivitet i vardagen genom förbättrad tillgänglighet, ökad trygghet och trivsel, närhet till grön- och rekreationsområden.

Jämställdhet och jämlikhet

Den fysiska planeringen behöver också ta hänsyn till de olika livsmönster som idag finns mellan kvinnor och män, etnicitet, tro, könsidentitet eller sexuell läggning. För detta krävs kunskap och att noteringar görs över hur skillnaderna kan minska genom planering av den fysiska miljön samt att planera så att jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet i plan-och bygglagen uppfylls. Statistiken visar bland annat att män reser längre och har större tillgång till bil samt att kvinnor utnyttjar kollektivtrafik i större utstäckning jämfört med män Planeringen ska medverka till att befästa jämställda mönster och jämlikhet samt goda sociala levandsförhållanden.

Integration

När personer med olika bakgrund möts så leder det till en mångfald, kreativa möten, samhällen som utvecklas och människor som växer. Befolkningsminskningen i Ovanåkers kommun har avtagit de senaste åren genom inflyttning från andra länder. De största förutsättningarna för integration finns i skolan och på arbetsplatsen samt på fritiden i vårt rika föreningsliv. För att klara framtida kompetensbehov är integrationen en viktig faktor för att klara av försörjningskvoten, det vill säga färre som ska försörja och ta hand om fler på grund av befolkningsstrukturen.

Vi vill…

• Vara en trygg och tillgänglig kommun med delaktiga kommuninvånare.

Så här gör vi…

• Många av åtgärderna finns redan beskrivna i andra kapitel, för folkhälsa är en del i många andra områden. Trivsel, trygghet och tillgänglighet är ledord som representerar folkhälsoperspektivet i den fysiska miljön.
• Arbetar för en god folkhälsa och ger medborgarna stora möjligheter att vara delaktiga i kommunens utveckling samt få dem att känna ett gemensamt ansvarstagande för hela kommunen.
• Främja den sociala och fysiska tillgängligheten med gemensamma mötesplatser.
• Utvecklar tätortsnära rekreations- och grönområden.

Vi arbetar vidare med…

• Att översiktsplanen tillgängliggörs genom kommunens webbsida.