Planeringsförutsättningar

Kommunens utgångspunkter och förutsättningar för samhällplanering.
Vilka frågor och faktorer som är viktiga att ta hänsyn till redovisas i detta kapitel.

Ovanåkers största utmaningar

Det är angeläget att försöka identifiera och analysera olika framtida utmaningar och händelser, men det är en utmaning att planera utifrån något som inte har skett. Det kan därför vara värdefullt att lära och se av historiska händelser som inte kunde förutses innan de inträffade. Exempelvis Berlinmurens fall 1989, terrorattacken mot USA. Det finns också händelser vars konsekvenser inte kunde förutses, exempelvis stormen Gudrun 2005 och skogsbranden i Västmanland 2014. Utmaningar som påverkar samhället och därmed planeringen är ett förändrat demografiskt mönster med högre medelålder, växande efterfrågan på råvaror och naturtillgångar, klimatutmaningar och energifrågor. En alltmer globaliserad och urbaniserad värld som blir mer och mer digitaliserad. Nedan listas de största utmaningarna för Ovanåker:

Befolkningsstruktur

Befolkningsminskningen i kommunen har avtagit i och med minskad utflyttning och ökad invandring. Med fler äldre och färre yngre uppstår utmaningar som bland annat en hög försörjningskvot där färre invånare ska försörja fler.

Klimatförändringar

Edsbyn har blivit utsedd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) till en av 18 orter i landet med hög riskfaktor för översvämning. Klimatförändringarna kommer att innebära en större risk för översvämningar och ökad risk för plötsliga skyfall. Det finns också risk för att värmeböljor kan orsaka problem.

Kommunikationer och regionförstoring

Såväl företag som privatpersoner reser allt mer och är mer globala. Avståndet mellan bostad och arbetsplats ökar. Det ställer krav på goda och snabba kommunikationer, vägnät, kollektivtrafik och bredband. Ovanåker är idag hänvisad till vägnätet för anslutning till tåg och flyg.

Kompetensförsörjning

Fler äldre och ett minskat antal yngre kommer att påverka den framtida kompetens- och arbetskraftförsörjningen. Till exempel kommer behovet av arbetskraft inom vården att öka. Även inom andra branscher med stora pensionsavgångar kommer arbetskraft att efterfrågas. Denna realitet ställer krav på arbetsgivaren att kunna konkurrera om arbetskraften men även på kommunen att vara attraktiv som plats att leva på.

Befolkning som tillväxtindikator

Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid mätning av välfärd, även om det vanligaste är att se på befolkningsutvecklingen och hur ett land urbaniseras. Befolkningsökning är inte hela lösningen på en god välfärd, utan de som bor i kommunen kan ha god välfärd även om befolkningen inte ökar. Utmaningen för kommuner där befolkningen minskar samtidigt som medellivslängden ökar är att lösa saker på nya sätt för att behålla och förbättra välfärden. En utmaning är också att bostadsbristen begränsar inflyttning och rekrytering av arbetskraft. Den nya situationen med en eventuell förändring i befolkningsstrukturen och en befolkningsökning kan komma att gynna kommunen på lång sikt. Kommunen behöver därmed också ha en offensiv bostadsplanering, god miljö och bra skolor för att möta bostadsbristen, behovet av rekryteringar och få personer att vilja bosätta sig i kommunen.

Arbetspendling

Trenden har länge varit att bostaden och arbetsplatsen ligger allt längre ifrån varandra. Utvecklingen inom kommunikationer gör att vi hela tiden blir allt rörligare i vår omvärld. Det är något fler som pendlar från än till kommunen. Det är nästan lika många som pendlar mellan Ovanåkers kommun och Bollnäs kommun i båda riktningarna. Ovanåkersborna pendlar främst till Bollnäs, Söderhamn, Gävle och Stockholms kommun. De största inpendlingskommunerna är Bollnäs, Söderhamn, Ljusdal och Stockholm. Pendling utanför länet sker till och från Stockholms län och Dalarnas län. Det är nästan 70 procent av inpendlarna som är män, utpendling är i stort sett lika fördelad på kvinnor och män.

Landskap

Landskapet är en av utgångspunkterna i samhällsplaneringen. Landskapets karaktär är resultatet av samspelet mellan naturliga och mänskliga faktorer. Dess ständiga förändring och behovet av en helhetssyn på landskapets värden med en hållbar utveckling, ställer krav på ett ökat samarbete mellan samhällets aktörer. Ovanåkers kommun har till stora delar sluten skogsmark som avlöses av öppen odlingsmark, med en mängd sjöar och vattendrag samt en dramatisk topografi.

Skogen, vattnet, odlingsmarken och bebyggelsen utgör viktiga byggstenar i landskapet. Inom kommunen finns ett stort antal värdefulla natur- och kulturmiljöer samt områden som är betydelsefulla för friluftslivet. Till grund för dessa värden ligger dels naturförutsättningarna, dels människans påverkan på landskapet genom bland annat byggande, jordbruk, skogsbruk och industriell verksamhet. De stora hälsingegårdarna, Hylströmmens vattenfall, de väl bevarade fäbodområdena och Sässmanområdets betydelse för häckande och rastande fågelarter är exempel på Ovanåkers kommuns rika tillgång på unika natur- och kulturmiljöer.

Landskapstyper som är viktiga att värna:

Voxnans odlingslandskap har höga natur-och kulturmiljövärden. Här bor majoriteten av befolkningen, här ligger tätorterna Alfta och Edsbyn och här finns nästan all odlingsmark.

Voxnan i skogslandskapet är en dalgång med höga värden såsom natur- och kulturmiljö och för friluftslivet. Här finns kommunens enda riksintresse för friluftslivet samt även en naturmiljö av riksintresse. Älven i sig är även Natura 2000-område och naturreservat.

Fäbodskogen har höga kulturmiljövärden genom välbevarade fäbodmiljöer. Ovanåkers kommun har Gävleborgs läns bäst bevarade fäbodar. De flesta är kulturmiljöer av riksintresse. Många är även naturmiljöer av riksintresse.

Tälningens–Mållångens sjösystem är genom den stora andelen sjöar ett öppet landskap och har en prägel av orördhet och vildmark, som ger höga friluftslivsvärden.

En hållbar samhällsplanering

Hållbar utveckling beskrivs i tre dimensioner, ekologisk, social, och ekonomisk. Dessa ska genomsyra samhällsplaneringen och visa på en önskvärd samhällsutveckling. Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Sveriges nationella strategi för hållbar utveckling har fyra strategiska utmaningar.

1. Bygga samhället hållbart.
2. Stimulera god hälsa på lika villkor.
   
3. Möta den demografiska utmaningen.
   
4. Främja en hållbar tillväxt.

Det ekonomiska perspektivet

Ekonomisk hållbarhet kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser.

Det ekologiska perspektivet

Ekologisk hållbarhet handlar om att hushålla med ekosystem, mänskliga och materiella resurser på lång sikt.

Det sociala perspektivet

Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls och människors lika värde beaktas. Socialt hållbar utveckling innebär att sträva efter ett samhälle med stabilitet och trygghet med en flexibilitet till omvärldens förändringar.

Arbetssätt för hållbar utveckling

Det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling. Ett biosfärområde är ett modellområde för hållbar utveckling. Projektet ”Biosfärkandidat Voxnadalen” har en viktig roll att spela som brobryggare mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga intressen. Projektet handlar om att visa arbetssätt som kan förena värden som biologisk mångfald, ekonomisk tillväxt och social utveckling.

Att arbeta för att bli ett modellområde för hållbar utveckling, som biosfärområden har till uppgift att vara, är ett praktiskt sätt för en mindre kommun att arbeta med hållbarhet i vid bemärkelse. Vi utgår ifrån principen bruka utan att förbruka och vill genom projektet skapa en organisation som jobbar aktivt med utvecklingsprojekt och hållbar utveckling i framtiden. För att möta de globala utmaningarna måste vi börja lokalt.