Utvecklingsinriktning - Teknisk försörjning

Här tar vi upp områden som energiförsörjning, försörjning av vatten och avlopp, hantering av avfall och andra verksamheter. Vi tar även upp faktorer som underlättar och är självklara för en fungerande vardag för invånare i kommunen.

Energi och energiförsörjning

Ovanåker har, som många andra inlandskommuner med tillgång till vattenkraft, en hög egenförsörjning på energiområdet. I kommunen tillverkas mer energi vad gäller el och biobränsle än vad som används. Kan vi i framtiden hitta ersättning för den fossila användningen som nästan uteslutande finns inom transportsektorn så kan kommunen bli exportör av energi.
(Fossila/fossila bränslen = förstenade växt- eller djurlämningar, avtryck i bergarter av växter eller djur).

Energianvändning

I Ovanåkers kommun används totalt cirka 440 GWh per år, vilket motsvarar 18 000 villors årsanvändning. Av den totala energianvändningen i kommunen står boendet och industrin för 26 procent respektive 32 procent, offentlig och övrig verksamhet för 14 procent, jord- och skogsbruk för 3 procent. Transportsektorns energianvändning som nästan uteslutande består av fossil olja står för 25 procent av den totala energianvändningen i kommunen. Användningen av fossila bränslen för uppvärmning i Ovanåker har minskat och snart finns inte någon oljeförbränning kvar. Minskad användning av fossilt bränsle är viktigt för ett hållbart klimat.

Energiproduktion

Den främsta enerproduktionen i kommunen är vattenkraften på cirka 210 GW/år, fjärrvärmen producerar varje år cirka 30 GWh. Till detta kommer biobränslet från skogen och spill från träindustrierna vilket används som ved och flis för uppvärmning av villor och lokaler. Energiproduktionen är i praktiken helt förnyelsebar. Det produceras ungefär dubbelt så mycket el-energi än vad som används. Om man bortser från transportsektorn, som är kommunens stora utmaning, är kommunen troligtvis självförsörjande på energi. Störst behov att minska energin finns inom transportsektorn för att minska beroendet av fossila bränslen.

Fjärrvärme samt el och kraftledningar

I Alfta och Edsbyn är ytterligare utbyggnad inom fjärrvärme inte ekonomisk försvarbart och/eller hållbart men det finns möjlighet att förtäta i redan befintligt nät. Fjärrvärmen är 97 procent förnyelsebar bioenergi och ägs och drivs av ett privat företag.

Stamnät

I kommunen finns tre större kraftledningar som korsar kommunen i nord-sydlig riktning och som ingår i starkströmsnätet. En 400 kV-ledning korsar kommunens västra delar, en 400 kV samt en 200 kV-ledning korsar kommunen i öster.

Region- och lokalledningar

Det finns två stråk i kommunen med 40–130 kV-ledningar. Ett i öst-västlig riktning i huvudsak längs Voxnandalen och ett i nord-sydlig riktning från den nyss nämnda ledningen och norrut som ansluter till en stamnätsledning söder om Los. Lokala ledningar är sådana med mindre än 50 kV spänning.

Vindkraft

Vindkraft är en förnybar och från utsläppspunkt ett av de bästa alternativen för att utvinna energi och ett av de viktigaste medlen för att uppnå klimatmålen. Ovanåkers kommun ligger i ett starkt vindkraftsstråk som är lokaliserat från Sandviken, Ockelbo och in i Ovanåker. I kommunens plan ”Vindkraft och stora opåverkade områden” finns ställningstaganden om vindkraft.

Vi vill…

• Använda energi så effektivt som möjligt.
• Verka för att använda fjärrvärme i första hand där det är möjligt. Inte minst i egna energianvändningen inom kommunkoncernen.

Så här gör vi…

• Mycket av vår energianvändning har med våra vanor att göra. Vi måste därför i högre grad än idag arbeta med beteendeförändringar hos både invånare och näringsliv och på det sättet minska det enskilda bidraget till växthuseffekten.
• Fjärrvärme erbjuds inom utbyggda områden. För att få en försvarbar ekonomi på nya ledningar är det viktigt att vi planerar nyproduktion och nya områden i närhet till tidigare bebyggelse och där fjärrvärmenätet finns.

Vi arbetar vidare med…

• Att ta fram en klimat- och energiplan för kommunen.

Kommunalt vatten och avlopp

Dricksvatten

Ovanåkers kommun har goda förutsättningar att producera dricksvatten av bra kvalitet. Sex av kommunens vattenverk använder uteslutande grundvatten och ett vattenverk kompletterar grundvattenbildningen genom konstgjord genomträning av ytvatten från Voxnan.

Samtliga vattentäkter är skyddade genom vattenskyddsområden med tillhörande bestämmelser. Vattenskyddsområdet för Lobonäs vattentäkt behöver uppdateras för att bättre stämma överens med nya rekommendationer. För en grundvattenförekomst i Runemo finns risk för sänkt status på grund av närhet till väg, hög kvävebelastning från enskilda avlopp och påverkan från åkermark.

Avlopp

Jämfört med många andra kommuner i Norrland håller Ovanåkers kommun en mycket hög nivå vad det gäller avloppsreningen med avancerad biologisk och kemisk rening även vid mycket små avloppsreningsverk. Avloppsreningsverken håller ett gott skick och uppvisar mycket goda reningsresultat. Kommunen har många små verksamhetsområden i glest befolkade områden.

Ytterligare utökning i glesbygden är därför endast aktuellt när avloppsfrågan behöver lösas i ett större sammanhang eller om det bedöms nödvändigt av miljöskäl. Eventuellt kan det bli aktuellt med att bilda ett verksamhetsområde för avlopp i byn Silfors. I sådant fall kommer avloppet att ledas till avloppsreningsverket i Långhed och behandlas där. Mindre utökningar av verksamhetsområden för vatten och avlopp i anslutning till befintliga områden kan bli aktuella i de fall ny mark detaljplaneras för industrieller bostadsändamål. I övrigt finns inga utbyggnadsplaner för VA-systemet.

Dagvatten (avrinnande regn- eller smältvatten från till exempel tak eller asfaltsytor) 

Ovanåkers kommun har i mycket hög grad traditionella lösningar med markförlagda dagvattenledningar. Det är främst vad det gäller hantering av dagvatten som den kommunala VA-verksamheten behöver utvecklas. Detta främst mot bakgrund av att EU:s ramdirektiv för vatten med tillhörande statusklassning och miljökvalitetsnormer för vatten har inneburit ett större fokus på dessa frågor än tidigare.

Vi bör i större omfattning tillämpa ny teknik för hantering av dagvatten med till exempel öppna lösningar och svackdiken. Sådana lösningar ger större förutsättningar för en miljöriktig hantering av dagvattnet och bidrar till minskade konsekvenser vid de plötsliga skyfall som ett förändrat klimat kan innebära. Detta är särskilt viktigt i ny vattennära bebyggelse och där vattenstatusen inte är god.

I våra tätorter står Trafikverket som gatuhållare för vissa gator. Här är det viktigt med en samsyn om hanteringen av dagvatten från deras gator och att de också tar sitt ansvar. Att göra förändringar i befintliga dagvattensystem är mycket kostsamt. Här är en dagvattenstrategi ett viktigt verktyg för att prioritera aktiviteter och åtgärder. I arbetet med att ta fram en dagvattenstrategi bör även Trafikverket vara delaktig.

Reservvattentäkter

Ovanåkers kommun har inlett arbetet med att förlänga huvudvattenledningen i Viksjöfors öster ut ner till vattenreservoaren på Nabban i Alfta. En sådan lösning innebär att Alfta förses med vatten från samma grundvattentäkt som försörjer Edsbyn. Den gamla vattentäkten i Runemo som försörjer Alfta med vatten idag, skulle i sådant fall kunna bli en reservvattentäkt för Alfta.

Ovanåkers kommun har i dagsläget inga reservvattentäkter och är således sårbar i det fall någon av vattentäkterna inte längre skulle gå att använda. De mäktiga isälvssedimenten i området kring Bornasen cirka 8,5 km söder om Edsbyn har god tillgång på grundvatten och är utpekat som en viktig och möjlig reservvattentäkt. Här vore det önskvärt att göra mer noggranna undersökningar för att undersöka grundvattnets kvalitet, kvantitet (mängd) och för att kunna göra en mer noggrann avgränsning av området. Området behöver kvarstå som en möjlig reservvattentäkt och skyddas från etableringar och åtgärder som skulle kunna äventyra grundvattnets kvalitet och kvantitet. En mycket begränsad hållning bör hållas vad det gäller avloppslösningar med utsläpp inom området och området bör ha hög skyddsnivå vid bedömning av erforderliga avloppslösningar. Fler grundvattenförekomster finns som är skyddsvärda för den långsiktiga vattenförsörjningen. Fler av dessa ligger långt från samhällen och har i verkligheten främst en betydelse på lång sikt i en regional överblick.

Vi vill…

• På ett miljöriktigt och effektivt sätt producera dricksvatten samt rena och återföra avloppsvattnet till det naturliga kretsloppet.

Så här gör vi…

• Ny bebyggelse planeras i första hand där en anslutning till befintligt verksamhetsområde för VA är möjlig.
  
• Vi ser till att vid nyetableringar (start av nytt företag eller industri) och VA-saneringar efterfråga moderna miljö- och klimatanpassade lösningar för hantering av dagvatten.
• Arbetar för att nå överenskommelser med Trafikverket runt hantering och rening av dagvatten.
• Fortsatt återhållsam hållning till etableringar och åtgärder som kan medföra negativ påverkan på grundvattnets kvantitet eller kvalitet i området kring Bornasen.
• Använder oss av den regionala vattenförsörjningsplanen

Vi arbetar vidare med…

• Att utarbeta VA-plan med dagvattenstrategi.
• Uppdaterar vattenskyddsområde och bestämmelser för Lobonäs vattentäkt.
• En undersökning för bättre avgränsning av en tänkbar reservvattentäkt i Bornasenområdet.
• Uppdaterar kontinuerligt bestämmelser med mera för befintliga dricksvattentäkter.

Enskilt vatten och avlopp

Kommunala system för vatten och avlopp är av naturliga skäl endast tillgängliga i de lite större orterna där bebyggelsen ligger tillräckligt tätt. På en stor del av landsbygden måste vatten- och avloppsfrågan därför lösas enskilt av fastighetsägaren själv. Arbetet med att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp är starkt kopplat till det nationella miljökvalitetsmålet ”ingen övergödning”.

För de enskilda vattentäkterna sker ingen särskild tillsyn utöver att större anläggningar kontrolleras utifrån livsmedelslagstiftningen. Det är dock viktigt att vattenbrunnar anläggs på rätt plats i förhållande till föroreningskällor och med lämpligt utförande.

Avlopp

En generell utmaning med enskilda avlopp i Ovanåkers kommun är det ganska högt stående grundvattnet, vilket ökar risken för smittspridning mellan avloppsanläggningar och dricksvattenbrunnar. Detta ställer högre krav på anläggningarna. En trend i kommunen är standardhöjningen i fritidshus där torra toalettlösningar ersätts med vattentoalett och där sommarvatten ersätts med vatten för året-runt-bruk. En annan trend är att fritidshus byggs om till permanentboende vilket ställer större krav på bra lösningar för vatten- och avlopp. Speciellt när fritidshus ligger nära vatten kan det vara svårt att hitta bra enskilda lösningar för avlopp. Arbete för att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp genomförs enligt en antagen handlingsplan.

Underkända avlopp inventerades (kontrollerades) på 1980-talet. Av dessa återstår cirka 180 stycken att åtgärda. Inventeringen börjar bli gammal och en del av de anläggningar som då var godkända är inte längre att betrakta som godkända. Livslängden på en enskild avloppsanläggning är normalt 15–20 år. Bland problemområden kan nämnas Älmessjön och Silfors.

Älmessjön

Många fritidshus med egna grävda brunnar och små tomter vill nu ha vattentoalett. Tidigare har det mest varit torra toalettlösningar. I området är det svårt att få till en lösning med vattentoalett utan att ha sluten tank. (Sluten tank är en uppsamling av enbart toalettvattnet för transport till behandlingsanläggning, till exempel kommunala reningsverket). På södra sidan av sjön är det högt grundvatten och på norra sidan ligger vattenbrunnarna tätt och nere vid sjön.

Silfors

Flertalet underkända avlopp, små tomter och egna grävda brunnar gör det svårt att få till en hållbar avloppslösning. Gemensam anläggning eller kommunal anslutning kan vara en lösning.

Vi vill…

• Hålla en hög takt vad det gäller att åtgärda bristfälliga avlopp. Takten bör som lägst motsvara Havs- och vattenmyndighetens målbild om 5 procent per år.

Så här gör vi…

• Fortsätter arbeta för att uppnå det lokala miljömål som finns om att ” alla inventerade (kontrollerade) och dåliga enskilda avlopp är åtgärdade senast 2020”.
• Arbetar med information till berörda om att avloppen behöver åtgärdas, ställer krav samt inventerar.

Avfallshantering och återvinning

Avfallshanteringen i Sverige har under senare tid fått ett större hållbarhetsfokus där minimering och återvinning av avfall samt utsortering av matavfall för återvinning av energi och näring är viktiga frågor. I kommunens avfallsplan, 2015 till 2020 återspeglas detta och flera förändringar kommer att genomföras under denna period. Den anger strategier (metoder) och mål i kommunens arbete med avfall. Som en sammanfattning kan nämnas:

• Hushåll och företag ska känna att det är ”lätt att göra rätt” vid sortering och återvinning av avfall och det ska vara enkelt att lämna avfall.
• Kundnöjdheten ska vara stor vid nyttjande av den kommunala avfallsservicen.
• Avfallsmängder ska minska och sorteringen förbättras, så att till exempel inget farligt avfall eller elavfall förekommer i det vanliga kärl- och säckavfallet.
• Förpacknings- och tidningsmaterial ska på sikt inte förekomma i kärl- och säckavfallet.
• Matavfall ska utsorteras så att energi och näring kan återvinnas.
• Den kommunala organisationen ska vara ett föredöme vad gäller sortering och återvinning av avfall.
• En utmaning är att nå resurseffektiva lösningar för insamling och omhändertagande av avfall. För att nå stordriftsfördelar har Ovanåkers kommun sedan lång tid tillbaka ett samarbete med Bollnäs kommun via ett gemensamt renhållningsbolag. För att uppfylla bland annat målet om att energi och näring i utsorterat matavfall ska nyttiggöras kan ett utökat samarbete i regionen bli en viktig väg till framgång.

Vi vill…

• Att den grundläggande principen för avfallstrappan är en självklar utgångspunkt hos var och en.
• Att avfallshantering kommer in tidigt och blir en naturlig del i kommunens samhällsplanering.

Så här gör vi…

• Arbetar med information till invånare och företag gällande återbruk, återvinning och sortering av avfall.
• Arbetar förebyggande för att minska avfall genom att exempelvis främja återanvändning.
• Utvecklar system och metoder för ökat återbruk.
• Samverkar med andra kommuner och aktörer (myndigheter, företag eller organisationer) runt omhändertagande och nyttiggörande av olika avfallstyper.