Utvecklingsinriktning - Samhällsservice och näringsliv

Här berörs frågor om framtidens service, utifrån att vi blir fler äldre och minskat antal yngre och färre i arbetsför ålder. Hur kommer välfärden med skola och omsorg att se ut år 2030? Hur kommer framtidens näringsliv att se ut och hur ska vi tillsammans utveckla det?

Vård och omsorg

Befolkningsstrukturen kommer att påverka och förändra hur omsorgen hittills har sett ut. De två största utmaningarna fram till år 2030 är att vi blir fler äldre och att färre ska försörja fler. Andelen äldre över 80 år kommer enligt framtidsutsikter att öka med ungefär 250 personer till år 2020. Vi kommer att behöva planera för framtida människors behov. Kommer äldre människor att vara friskare och ha andra förutsättningar, preferenser och krav än idag?

En utmaning är att behovet kommer vara stort under en begränsad tid. Hur planerar vi före, arbetar under och gör efter? Det påverkar såväl personal- som lokalbehov. Hur håller vi välfärd och samhällsservice med god standard och till och med bättre? Kan vi se nya effektivare och bättre lösningar med hjälp av teknik och hur förändras samhället och därmed samhällsservicen? Flexibilitet och nya anpassningar kommer att vara nödvändiga för att utveckla välfärden. Vi behöver arbeta strategiskt med att tillgodose behovet av kompetens, med människan i fokus där teknikkunskap och människokompetens blir viktiga komplement.

Vi vill att...

Vård och omsorg ska präglas av förståelse för de individuella behoven. Nyckelorden är individanpassat, självbestämmande, ny teknik och förebyggande.

Så här gör vi…

• Tillgänglighet, trygghet och service planeras och byggs in i ordinarie bostäder.
• Möter det ökade behovet år 2020 genom att bygga 50 nya bostäder, särskilda boenden med ny standard samt trygghetsbostäder centralt i Alfta och Edsbyn.
• Med tekniska lösningar skapar vi delaktighet, självständighet, trygghet och tillgänglighet samtidigt som vi värnar om den personliga integriteten och frigör resurser till personliga möten.
• Med stöd från välfärdsteknologi och E-hälsa skapas möjligheter till en social välfärd.
• Möter personalförsörjningsutmaningen genom att skapa intresse för yrken inom socialtjänst, höjer attraktiviteten samt arbetar aktivt med integrering i arbetslivet.

Utbildning för barn och unga

Utbildningsnivå, kompetens och kunskap är betydande faktorer för god folkhälsa och är också en av de utpekade regionala strategierna för att nå ökad tillväxt. Arbete och studier är två stora flyttningsfaktorer. I Ovanåkers kommun finns utbildningsmöjligheter från förskola till gymnasium. Närmaste eftergymnasiala utbildningarna finns vid Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle. Avståndet påverkar och kanske också begränsar möjligheterna till att bo kvar och studera vidare. Snabba förbindelser är betydande samt bra möjligheter till distansutbildning.

Kan vi trygga den lokala försörjningen av framtida arbetskraft genom att strategiskt erbjuda utbildningar på gymnasienivå inom områden där vi ser ett kompetensbehov inom 15-20 år? Framtidens skola kräver långsiktiga och flexibla lösningar beroende på att antalet barn i olika åldersklasser och upptagningsområden kommer variera kraftigt utifrån åldersstruktur och flyttningsflöden. Därför pågår strategisk planering med fokus på utbildningslokalernas utformning, placering och flexibilitet med ett helhetsperspektiv.

Vi vill…

Planera och skapa flexibla och kreativa skolmiljöer och lokaler, med högsta utbildningskvalitet för våra barn och ungdomar.

Så här gör vi…

• Planerar och bygger kostnadseffektiva, behovsanpassade och flexibla utbildningslokaler i Alfta och Edsbyn.
• Skapar skollokaler med hög nyttjandegrad under hela dygnet av såväl kommunala verksamheter som kommunens föreningsliv.
• Är en attraktiv arbetsgivare för att säkerställa kompetens och/eller rekrytering inom utbildning.
• Utreder möjligheten att anpassa utbildningar efter framtida lokala kompetensbehov.
• Förbättrar och vidareutvecklar samarbetet mellan skola – näringsliv och entreprenörskap.

Näringsliv

Ovanåkers kommun har ett näringsliv som utmärks av en stark industri- och småföretagartradition där skogen såväl historiskt som i nutid är den viktigaste råvaran. I kommunen finns företag inom fönstertillverkning, kontorsmöbler, avancerad teknik, skogsindustri med mera. Näringslivet präglas av små och medelstora företag och har något fler stora och medelstora företag än rikssnittet, Gävleborgs läns femte största arbetsgivare är Svenska Fönster. Det finns ungefär 1 000 företag, såväl småföretag som internationella och globala företag.

Utmaningar och möjligheter

De största utmaningarna för näringslivet är kompetensrekrytering i konkurrens samt tillgänglighet till arbetsmarknader. Företagen påverkas allt mer av den globala marknaden. Den lokala branschstrukturen är till viss del sårbar men också en styrka. Den stora kunskapen och traditionen av trä är bland annat en del av den styrkan vilket kräver fortsatt utveckling av rätt kompetens. Konkurrensen om kompetens kräver attraktiva arbetsgivare och en livskraftig kommun.

Vi har en gemensam arbetsmarknad med Bollnäs och Söderhamn. Även Gävle och Falun-Borlänge har potential att växa som möjliga arbetsmarknader med hjälp av utveckling inom infrastruktur och kommunikationer. Åtgärder och handlingsplan finns i kommunens Näringslivspolitiska program.

Handel

I Ovanåkers kommun är handeln främst koncentrerad till Alfta och Edsbyn samt dagligvarubutiker i några av byarna. Utbudet i större städer och hos internethandel kompletterar det lokala utbudet. För handelns utveckling är bland annat besöksnäringen en viktig faktor.

Mark för näringsliv

För att tillgodose dagens och morgondagens behov av mark för näringslivet, så som handel, kontor och industri, avser kommunen ha en långsiktig planering och markreserv i främst Alfta och Edsbyn. Etableringar som kan generera mycket tung trafik, personal och besökare, bör placeras i anslutning till befintliga områden och/eller prioriterade kommunikationsleder för transport och kollektivtrafik.

Verksamheter så som kontor och handel skall ges förutsättningar för etableringar i attraktiva centrala lägen. Möjligheten till förtätning och en blandad bebyggelse med kontor och handel bör även ges i samband med planering i centrala lägen. Resurs- och miljöproblematik ska även tas i beaktande för att säkerställa en hållbar utveckling. Vid etableringar utanför Alfta och Edsbyn utförs en bedömning av lämpligheten från fall till fall.

Vi vill…

Att näringslivet ska vara dynamiskt och vi vill behålla och medverka till att utveckla befintliga företag samt attrahera nya företagsetableringar.

Så här gör vi…

• Ökar tillgängligheten till andra arbetsmarknader.
• Skapar en attraktiv och livskraftig livsmiljö.
• Vidareutvecklar samarbetet mellan gymnasieskola och näringsliv.
• Uppmuntrar nytänkande och innovationer.
• Strävar efter att ha cirka 30 hektar planlagd mark för industri och handel i kommunen.
• Strävar efter att ha cirka 5 hektar säljbar mark för handel och industri i kommunen.

Besöksnäring

Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år. Syftet med resan kan vara både i arbetet eller på fritiden. Besöksnäringen omfattar en rad olika branscher som till exempel resturanger, hotell, camping, handel med mera. Besöksnäringen är därmed svår att skilja från andra näringar då företag i branschen behöver tillhandahålla både logi, mat, shopping och aktiviteter.

Turismen bedöms som ett effektivt sätt att nå framtida kommuninvånare och skapa underlag för tillväxt. Den har också en stor betydelse för bibehållen service på landsbygden. Den växande turismen skapar efterfrågan på nya upplevelser och svensk landsbygd kan erbjuda natur- och kulturmiljöer med unika värden. Kommunen ser positivt på tillväxten inom turism- och besöksnäringen och välkomnar initiativ till investeringar. Vårt världsarv Hälsingegårdarna, kulturvägen Stora Hälsingegårdars väg, fäbodarna, naturen, vildmarken och idrotten är positiva profiler för vår kommun. Sommarmånaderna har Ovanåker sitt högsta tryck då antalet gästnätter nästan är dubbelt så stort som under de övriga månaderna.

Kultur med världsarv

Världsarvet Hälsingegårdar är Sveriges 15:e världsarv. Sju gårdar blev inskrivna på UNESCO:s lista över världsarv för sina unika målerier, dekorationer och sin festkultur. Det finns ett 50-tal gårdar i Hälsingland att besöka, sju av dem är utvalda att representera Världsarvet för omkring 1 000 hälsingegårdar med kulturhistoriska värden. Två av dessa finns i vår kommun och det är Hälsingegård Jon-Lars och Hälsingegård Pallars i Långhed.

Utnämningen har medfört en utveckling av besöksnäringen i hela landskapet och skapat utrymme för nya kreativa produkter. I och med Världsarvet i Falun så finns det möjligheter att besöka två världsarv på en dag. Efter Stora Hälsingegårdars väg finns två av de sju utvalda Världsarvsgårdarna.

Stora Hälsingegårdars väg är en turistväg och skyltad med trafikverkets brunvita blomma, den enda av sitt slag i Gävleborgs län. Den 28 kilometer långa vägen leder förbi gården Löka i byn Gundbo, vidare genom byarna Näsbyn, Långhed, Vängsbo, Knåda, Roteberg, Ullungsfors och avslutas vid gården Mårtes i Edsbyn. I kommunen finns stor kunskap och tradition att visa och berätta om gårdarnas historia med ett interiörmåleri i världsklass. Besökscentrum för Världsarvet Hälsingegårdar vid Ol-Anders i Alfta välkomnar och ger möjligheter till fördjupad kunskap om gårdarna och övriga besöksmål i kommunen.

Idrott

Idrottsturism genererar tusentals gästnätter och bidrar till en ökad handel. Ideella föreningarna bedriver ett viktigt arbete och det behövs strukturer för att utveckla samverkan med övrig besöksnäring. Bandy, orientering, bågskytte, med flera är starka profilbärare som lockar många deltagare till kommunen.

Natur

Naturturismen är ett av de snabbast växande segmenten inom turismen i Sverige idag. Som en mottrend till den starka urbaniseringen ökar efterfrågan på att komma ut i orörd natur och miljö som vi i Ovanåkers kommun är rik på. Det finns flera företag som gör upplevelserna tillgängliga. Det finns även leder, med goda förutsättningar för till exempel trail-running, MTB-turer och vandring samt kanot- och fiskevatten som har stor utvecklingspotential inom kommunen. Här finns bland annat varg, kungsörn och lo men det som lockar mest är björnskådning och fisket. För att få goda förutsättningar för dessa att utvecklas behöver leder, naturområden och fiskevatten tillgängliggöras för en fortsatt utveckling av kommunen som destination för naturturism. Främst kan detta göras genom att anpassa vattenkraften till ny lagstiftning med målet fria vandringsvägar för vattenlevande organismer samt genom att inventera och öka tillgängligheten via leder och stigar till natur- och kulturlandskapet för ett förbättrat friluftsliv.

Vi vill…

• Skapa förutsättningar för turism kopplat till kultur, natur och idrott, i samverkan mellan kommunen, föreningar, näringsliv och närliggande kommuner samt regionen.

Så här gör vi…

• Vidareutvecklar i och omkring besökscentrum för Världsarv Hälsingegårdar i Alfta. • Skapar regional samverkan mellan flera världsarv. • Ökar tillgänglighet och förbättrar infrastruktur och kommunikation främst kring besöksmål kopplade till idrotts- natur- och kulturturism. • Vidareutvecklar Stora Hälsingegårdars väg. • Verkar för att målet fria vandringsvägar för vattenlevande organismer kan förverkligas i kommunen. • Utvecklar fisketurismen.

Vi arbetar vidare med...

• Förutsättningar för idrottsturism och naturturism genom vidare arbete och utredningar inom ramen för kommunens turismstrategi och biosfärkandidatur.
• Tydliggör kommunens roll lokalt och regionalt med kommunens turismstrategi.

Jordbruk, skogsbruk och gruvdrift

Jordbruk

Jord- och skogsbruk kombinerat med fäbodar på skogen har en lång tradition i kommunen. Jordbruket återfinns numera huvudsakligen i Voxnans dalgång. Produktionen är av tradition mjölkproduktion med tillhörande vallodling och spannmålsodling. Jordbruksföretagen har över tid förändrats och följer de nationella trenderna:

• Övergång från små till stora enheter inom produktion.
• Mjölkproduktion i mindre och gamla anläggningar ersätts med köttproduktion.
• Spannmålsproduktionen minskar till förmån för grovfoderproduktionen.
• Antalet hästar och hästföretag har ökat jämfört med 90-talet.
• Företagen effektiviserar och specialiserar sig mer och mer och maskinsamverkan utvecklas. Några utvecklas till entreprenörer och sköter jordbruksmarker på uppdrag av andra.
• Deltidsjordbruken och hobbyföretagandet inom jordbruk ökar.
• Färre betande djur i landskapet
• Efterfrågan på lokalproducerad mat ökar och kan tillgodoses lokalt med ökad samverkan.

Skogsbruk

Kommunens yta är till 80 procent täckt av produktiv skogsmark. Drygt 50 procent är privatägd skog, fördelat på cirka 1 160 skogsägare, närmare 40 procent är bolagsskog och 10 procent ägs av det allmänna. Idag står biobränsle (skogsbränsle) för 37 procent av den totala energitillförseln i kommunen.

Skogen är och har varit en av kommunens livsnerver och gav tidigt sysselsättning för människorna i Voxnadalen. Redan under järnbruksepoken utnyttjades skogen intensivt för framställning av kol. Utbyggnad av kommunens flottleder med Voxnan som uppsamling av virket från bilflöden gjorde att råvaran kunde transporteras till bygden och förädlas i sågar och hyvlerier i tätorterna. Förädlingen och utvecklingen av skogsråvaran gav upphov till stora industrier inom tillverkningen av möbler, fönster med mera i kommunen, vilka fortfarande har en stark ställning i det lokala näringslivet.

Skogen i kommunen är rationellt brukad och fler naturvärden behöver bevaras och utvecklas. I skogstyrelsens uppdrag ingår att inventera naturvärden, nyckelbiotoper och andra miljöer som kan hysa hänsynskrävande arter. Arbetet med inventeringarna påbörjades under 1990-talet. Inventeringarna påvisar att skogen inom kommunen har brukats intensivt och i jämförelse med andra påverkade skogslandskap finns det ett mindre antal orörda naturmiljöer. Kulturlämningar från äldre tiders skogsbruk finns i riklig mängd. Det är därför viktigt att återskapa miljöer som gynnar mångfalden i skogslandskapet kombinerat med brukande av skogen.

Gruvdrift

Brytning av grafit vid Kringelgruvan startade 1996, periodvis har den inte varit i drift. Ytterligare områden där grafitbrytning kan komma att startas är Gropabo, Mattsmyra och Månsberg. Områdena är klassade som riksintresse för mineral. En av utmaningarna för gruvdriften är att minimera påverkan på omgivningen. Älmån och det riksintresseklassade myrområdet Östermyrorna omger verksamheten och är känsliga för påverkan.

Berg- och moräntäkter

Det finns idag en berg- och moräntäkt, fyra grus- och moräntäkter och fem bergtäkter. Då naturgrus i allt större utsträckning fasas ut så kan behovet av uttag i berg- och moräntäkter öka. Utökad täktverksamhet kan innebära större belastning av infrastruktur och störningar såsom buller och vibrationer samt leda till konflikter med natur- och friluftsintressen.

Naturgrus

Naturgrus är ett gemensamt namn för isälvsavlagringar som sand, grus och sten och finns främst i åsbildningar. Det finns förnärvarande fem stycken grustäkter i kommunen, varav fyra är grus- och moräntäkter. Ofta är förekomsten av naturgrus i åsbildningar viktiga som grundvattenreserver och de bör därför sparas för vattenförsörjning. Åsarna är även ofta viktiga för kulturvården, friluftslivet och naturen. Det nationella målet är att minimera och fasa ut naturgrus och ersätta med berg och morän.

Vi vill…

• Eftersträva ett långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk som bevarar och utvecklar skogens och landskapets natur- och kulturvärden samt också är konkurrenskraftigt och stödjer en högre självförsörjningsgrad.
• Bibehålla ett öppet odlingslandskap som är en del av vårt kulturarv.
• Vara positiva till gruvdrift förutsatt att den tar hänsyn till natur och miljö på ett ansvarsfullt sätt och minimerar konflikter med miljövården, naturvården och friluftslivet.

Så här gör vi…

• Projektet Biosfärkandidat Voxnadalen verkar för att fungera som en arena för samverkan mellan brukare och lokala aktörer för att öka utbudet och försäljning av lokalproducerad mat.
• Planerar och undersöker intresse ur konsument- och producentperspektiv för mötesplatser, exempelvis, torghandel för lokalproducerat.
• Arbetar för att återskapa miljöer som gynnar mångfalden i skogslandskapet kombinerat med brukandet av skogen.
• Nya berg- och moräntäkter ska förläggas så att de inte stör allmänna intressen eller bebyggelse.
• Nya naturgrustäkter ska inte tas upp.

Vi arbetar vidare med…

• Bioenergianvändningen är omfattande i kommunen och olika utvecklingsmöjligheter bör därför utredas genom kommunens energi- och klimatstrategi.
• Ett Landsbygdsutvecklingsprogram.
• Att inventera och utveckla befintliga och nya naturområden som gynnar biologisk mångfald och friluftsliv/turism inom kommunen.
• Ovanåkers kommun har en strategisk placering då det gäller koppling till exempelvis trav. Inom en radie på 10–15 mil finns det flera stora travanläggningar. Vi utreder möjligheterna till landsbygdsutveckling genom hästverksamheter i landsbygdsutvecklingsprogrammet.