Elevhälsoplan grundskolan

Enligt skollagen kap. 2 § 25: ”Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande.”

Inledning

Den centrala elevhälsoplanen beskriver och innehåller riktlinjer för Ovanåkers kommuns
samlade elevhälsoarbete på central nivå i grundskolan. Den ska tydliggöra elevhälsans arbete
och fungera som stöd till elevhälsopersonal, skolledning samt pedagoger inom organisationen.
Varje skolenhet ska utifrån den centrala elevhälsoplanen ta fram en lokal elevhälsoplan för sitt
elevhälsoarbete.

Elevhälsoarbetet ska ha elevers bästa i fokus i enlighet med Barnkonventionen. ”Elevhälsans
arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå. Det innebär att insatserna ska riktas
till såväl enskilda elever som till grupper av elever och till skolan i dess helhet”.¹ Det
hälsofrämjande arbetet ska riktas mot alla elever i grundskolan, men särskild tyngd ska läggas
vid att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.

För att grundskolans elevhälsoarbete ska få bra förutsättningar krävs ett gott samarbete med
förskolan. Förskolan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet och undervisningen där har
stor betydelse för elevernas fortsatta lärande och välmående. Övergången mellan förskola och
förskoleklass är extra viktig och där finns det kommungemensamma rutiner. Förskolan har en
specialpedagog som samarbetar och samverkar med grundskolans centrala elevhälsa samt
med de lokala elevhälsoteamen.

Den centrala elevhälsoplanen ska årligen revideras

Syfte och mål

• Säkerställa eleverna en likvärdig elevhälsa av god kvalitet samt uppnå en ökad samsyn
  och samordning av elevhälsoarbetet i Ovanåkers kommun.
• Kvalitetssäkra den centrala elevhälsan samt vara ett stöd för rektorer och personal i det
  gemensamma elevhälsoarbetet.
• Elevhälsoarbetet ska kännetecknas av ett förhållningssätt med fokus på friskfaktorer,
  skyddsfaktorer, och det som fungerar (salutogent förhållningssätt). All personal i skolan
  äger elevhälsouppdraget och ansvarar för att genomföra detta enligt styrdokument och
  kommunens elevhälsoplan. Forskning visar ett starkt dubbelriktat samband mellan
  hälsa och studieresultat. Goda resultat leder till bättre hälsa och omvänt.²
• Eleverna i grundskolan ska ha tillgång till elevhälsans samtliga yrkesgrupper enligt
  skollagen.

¹Skolverket - regler och ansvar kring elevhälsa
²Skolverket (2019), Forskning för skolan, Hälsa för lärande - lärande för hälsa

Barn och utbildningsnämndens mål

”Ovanåkers kommun har en tydlig politisk viljeinriktning att implementera de globala målen i
verksamhetsstyrning, mål och uppföljning. Arbetet kring styrning, ledning och utveckling med
mål, inklusive uppföljning, är en betydande del i arbetet att omsätta de globala målen till en lokal
kontext."

Av de 17 globala målen har kommunfullmäktige beslutat att prioritera 5 globala mål för
målstyrningen under den aktuella mandatperioden.

Kommunfullmäktiges prioritering av globala mål

• Mål 3: god hälsa och välbefinnande.
• Mål 4: god utbildning för alla.
• Mål 5: jämställdhet.
• Mål 8: anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.
• Mål 12: hållbar konsumtion och produktion.
  

Med utgångspunkt i dessa globala mål har fullmäktige även prioriterat 14 globala delmål som
barn- och utbildningsnämnden därefter har haft som utgångspunkt i sin prioritering och
målstyrning.

Barn- och utbildningsnämnden har identifierat vilka av de utvalda globala delmålen som just de
kan bidra till och påverka mest och utifrån det beslutat om vilka globala delmål som ska
prioriteras under 2024

Barn- och utbildningsnämndens prioritering av globala delmål

• Delmål 4.4. Öka antalet personer med färdigheter för ekonomisk trygghet.
• Delmål 4.7 Utbildning för hållbar utveckling och globalt medborgarskap.
• Delmål 4.A Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer.
• Delmål 5.1 Utrota diskriminering av kvinnor och flickor.

Utöver dessa globala delmål som kommunfullmäktige prioriterat har barn- och
utbildningsnämnden prioriterat globala delmål 4.1 och 4.2.

• Delmål 4.1 Avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet
• Delmål 4.2 Lika tillgång till förskola av god kvalitet allmänhetens kunskap om hållbara
  livsstilar.³

³Ovanåkers kommuns Måluppföljningsrapport (2024), Tertial Barn- och utbildningsnämnden

Lagar och regelverk

Den centrala elevhälsoplanen grundar sig på följande styrdokument, allmänna råd och vägledningar:

• Skollagen (2010:800)
• Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
• Patientsäkerhetslagen (2010:659)
• Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
• Socialtjänstlagen (2001:453)
• Vägledning för elevhälsan (2016-11-04)
• Läroplan för grundskola/fritidshem
• Läroplan för anpassad grundskola
• Barnkonventionen
• Kommunala planer, policydokument och kvalitetskrav

Centrala elevhälsans organisation och ledning

Skolläkare samordnas med andra kommuner och Ovanåkers kommun köper in 10%
skolläkartjänst.

Centrala elevhälsans organisation

Alfta skolområde

Består av fyra skolenheter, en tjänst skolsköterska och en tjänst skolkurator.

Gemensamt

En tjänst skolpsykolog, 0,8 tjänst specialpedagog samt skolläkare.

Edsbyns skolområde

Består av fem skolenheter. 1,4 tjänst skolsköterska samt en tjänst skolkurator.

Begrepp inom elevhälsoarbetet

Elevhälsoarbete

Elevhälsoarbete är benämningen på det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete
som sker i skolan på organisatorisk nivå, gruppnivå samt kring enskilda elever. Ansvarig för
elevhälsoarbetet är all personal anställd inom skola.

Elevhälsa

Det är benämningen på de kompetenser som det utifrån skollagen ska finnas tillgång till inom
grundskola och anpassad grundskola. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykosociala,
psykologiska och specialpedagogiska insatser. Rektor ansvarar för att samordna elevhälsan på
sin skolenhet medan verksamhetschefen ansvarar för att se till att alla skolenheter har tillgång
till den centrala elevhälsan.

Främjande arbete

Främjande arbete är generella insatser som är bra för alla elevers lärande och utveckling.
Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.
Främjande insatser innebär att arbeta med friskfaktorer för att uppnå generella hälsovinster. Det
främjande arbetet ska stärka elevernas möjlighet till delaktighet och tilltro till den egna
förmågan.

Förebyggande arbete

Förebyggande arbete handlar om att upptäcka svårigheter och genomföra insatser som
förhindrar att de sker igen samt att uppmärksamma riskfaktorer och stärka skyddsfaktorerna.
Förebyggande insatser utgår från kunskap om vad som orsakar ohälsa och skolsvårigheter för
eleven.

Åtgärdande arbete

Åtgärdande arbete och insatser riktar sig till enskilda individer med ett enskilt problem som kan
vara såväl fysiskt, psykiskt som socialt.

Anpassning

Undervisningen ska anpassas efter elevernas förutsättningar och ge möjlighet till inflytande och
delaktighet. Rektor, lärare, elevhälsan och övrig skolpersonal har ansvar för att utveckla både
undervisning och stödinsatser i ett kollegialt samarbete. Det sker genom att pröva, ompröva och
utvärdera metoder, arbetssätt och förhållningssätt. Det handlar om att utveckla verksamhetens
tillgänglighet genom att anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön, i relation till
elevernas lärande. En anpassning sker oftast utifrån generella insatser för att tillgodose så
många elever som möjligt.

Extra anpassning

Extra anpassningar är ett stöd som läraren och övrig skolpersonal kan genomföra inom ramen
för den ordinarie undervisningen. Det behöver inte fattas något formellt beslut om en sådan
stödinsats. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer som
berörs av de allmänna råden samt för fritidshemmet.

Särskilt stöd

Särskilt stöd är ett stöd av mer ingripande karaktär, som oftast inte är möjliga att genomföra för
lärare och övrig skolpersonal i den ordinarie undervisningen. Bestämmelserna gäller även för
fritidshemmet. Särskilt stöd dokumenteras i ett åtgärdsprogram och beslutas av rektorn.

Grundläggande värden

Barnperspektivet

Enligt 1 kap. 10 § i skollagen ska barnets bästa vara utgångspunkt i all utbildning. Barnets
inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina
åsikter i alla frågor som rör denne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till
barnets ålder och mognad.

Barnperspektivet belyser barnets rättigheter och barns bästa utifrån tre olika aspekter:
barnperspektiv, barnets perspektiv, och barnrättsperspektiv:

• ”Barnperspektivet- innebär att en vuxen så långt som möjligt sätter sig in i ett barns
  situation och försöker se till barnets bästa. Dessa kan beröra ett enskilt barn eller en
  grupp av barn.
• Barnets perspektiv- innebär att man lyssnar på barnet och att det utifrån ålder och
  mognad får möjlighet att bidra med sina erfarenheter, synpunkter och förslag.
• Barnrättsperspektivet- innebär barnets rättsliga status och är ingen personlig tolkning av
  vad som är bäst för barnet.

Elevhälsoarbetet ska utgå från barnkonventionen, den belyser barnrättsperspektivet vilket
betyder att barn är individer med egna rättigheter. Det betyder att beslut och handlingar som rör
barn ska utgå från barnkonventionen.

Salutogena perspektivet

Att elevhälsoarbetet ska undersöka vad det är som främjar hälsa och fokusera på friskfaktorer.
Hälsa utvecklas enligt ett salutogent perspektiv i en relation mellan individ och omgivning, där
individen alltid är en del av sin omgivning.

Genusperspektivet

Skolans arbete för jämställdhet omfattar bland annat elevers lika rättigheter och möjligheter
oavsett könstillhörighet. Elevhälsoarbetet i skolan ska synliggöra och motverka könsmönster
som begränsar elevers lärande, val och utveckling.

Normkritiskt perspektiv

Idag finns många och tydliga normer kopplade till attityder, kränkningar, sexualitet, religion och
kultur. Det kan till exempel handla om yrkesval, musiksmak, kläder, intressen och förväntningar
på känslor och konflikthantering. För att barn och elever ska ges möjlighet att utveckla förmågor och intressen oberoende av kön, och kunna bryta könstereotypa studie- och yrkesval, behöver
könsnormerna synliggöras och diskuteras i utbildningen och undervisningen. Den centrala elevhälsan har i uppdrag att arbeta utifrån ett normkritiskt perspektiv när de gör
besök samt genomför lektioner utifrån sitt främjande arbete ute i skolorna.

Etiska perspektivet

Värderingen av etiska aspekter för elevhälsans hälso- och sjukvård är central när det gäller att
välja metoder och inriktning för verksamheten.

Centrala riktlinjer för övergångar inom och mellan
skolformer

Det finns gemensamma riktlinjer för övergångar inom och mellan skolformer som grundskolorna
i Ovanåkers kommun följer, utvärderar och uppdaterar. De centrala riktlinjerna för övergångar
inom och mellan skolformer ska säkerställa en väl fungerande övergång för samtliga elever
inom skolan och mellan skolor. Den centrala samt den lokala elevhälsan medverkar vid dessa
övergångar.

Centrala elevhälsans roll och ansvar

Det är viktigt att tydliggöra hur en samlad elevhälsa kan bidra i det främjande arbetet, men
också att konkretisera hur elevhälsans olika professioner kan bidra i dessa processer. Det
skapar en överblick för hur elevhälsans olika kompetenser överlappar och kompletterar
varandra. Att tydliggöra varje professions olika kompetensområden ger också ett tillfälle att
vidga perspektiven på hur elevhälsan kan bidra till att utforma goda lärmiljöer.

Den centrala elevhälsan är en stödfunktion till rektor, pedagoger och arbetslag ute på de olika
enheterna. Den ska i nära samarbete samverka kring enskilda elever och grupper i behov av
stöd. Vid behov ska den centrala elevhälsan även samverka med andra aktörer som kan bidra
till skolenhetens, gruppens och den enskilde individens utveckling. Strukturen på arbetet sker
enligt den lokala arbetsplan och lokala elevhälsoplan som finns på varje skola och som rektor
ansvarar för.

Dokumentation

Den centrala elevhälsans dokumentation av elevhälsoarbetet sker enligt gällande lagkrav.

Elevhälsans medicinska insats

Elevhälsans medicinska insats tillför medicinsk- och omvårdnadskompetens genom att:

Skolsköterska

• Tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det
  pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete.
• Erbjuda hälsobesök i förskoleklass, åk 2, åk 4, samt i åk 7, vid hälsobesök tidigt
  identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av
  särskilt stöd eller andra insatser.
• Utreda och bedöma den fysiska och psykiska hälsan för enskilda elever, bland annat
  som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram samt
  inför elevers mottagande i anpassad grund- och gymnasieskola.
• I samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta för att ge
  eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa
  eller ohälsa.
• Bevaka vaccinationstäckning så att kompletterande vaccinationer kan erbjudas vid
  behov. Erbjuda vaccinationer enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet.
• Samverka i ärenden med primärvård, region och socialtjänst utifrån medicinska
  perspektivet.
• Ta till vara kunskap om elevernas hälsa i skolans arbete.

Skolläkare

• Tillföra en fördjupad medicinsk kunskap inom områden tillväxt, utveckling,
  endokrinologi, psykisk hälsa, specifika skolsvårigheter, funktionsnedsättningar,
  vaccinationer, smittskydd samt hälsofrämjande arbete.
• Ge medicinskt stöd till skolsköterskan och göra medicinska bedömningar.
• Genomföra hälsoundersökning samt hälsobesök av elever med skolrelaterade behov
  enligt basprogram.
• Utreda och genomföra medicinska bedömningar inom ramen för elevhälsans uppdrag
  och vid behov remittera elever till den allmänna sjukvården för behandling eller vidare
  utredning.
• Genomföra medicinsk utredning vid mottagande i anpassad grund och gymnasieskola.

Elevhälsans psykologiska insatser

Skolpsykolog

Elevhälsans psykologiska insats omfattar att:

• Tillföra psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den
  övergripande planeringen av elevhälsans arbete
• Bidra med psykologisk kunskap kring skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande
  och utveckling.
• Tillföra kunskap om kommunikation och samspel mellan människor på grupp och
  organisationsnivå.
• Ge konsultation och handledning till skolpersonal.
• På rektorns uppdrag genomföra psykologisk utredning och bedömning av eventuella
  hinder för inlärning, när en elev antingen inte når kunskapsmålen i skolan eller att det
  finns andra försvårande omständigheter för inlärning, trots att skolan anpassat utifrån
  enskilt behov samt utvärderat anpassningar.
• På rektorns uppdrag och med vårdnadshavares medgivande genomföra psykologisk
  utredning med frågeställning kring eventuell intellektuell funktionsnedsättning.
• Bidra med kunskap kring psykiska besvär, till exempel ångest och depression, samt
  med stödjande samtal till elever, vårdnadshavare och pedagoger.

Elevhälsans psykosociala insats

Skolkuratorer

Elevhälsans psykosociala arbete omfattar att:

• Tillföra psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den
  övergripande planeringen av elevhälsans arbete.
• Genomföra samtal, såsom stöd-, motivations- och krissamtal liksom utredande och
  rådgivande samtal med enskilda elever och deras familjer relaterade till skolsituationen.
• På rektorns uppdrag utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för
  enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid
  upprättande av åtgärdsprogram samt inför elevernas mottagande i anpassad grund-
  och gymnasieskola.
• Bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation,
  lärande och utveckling.
  
• idra med kunskaper om samhällets stödsystem.
• Ge handledning och konsultation till skolans personal.
• Delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och
  likabehandling.
• Ta till vara kunskap om elevernas generella psykosociala hälsa och sociala situation i
  elevhälsans övriga arbete.
• Organisera och genomföra insatser på gruppnivå utifrån ett främjande perspektiv.

Elevhälsans specialpedagogiska insats

Specialpedagog

De specialpedagogiska insatserna finns främst inom de lokala elevhälsoteamen. Den centrala
elevhälsans arbete inriktar sig främst mot tal, språk och kommunikation.

• Samverka med de lokala specialpedagogiska kompetenserna.
• Samarbete och samverkan med förskolans specialpedagogiska kompetens.
• Identifiera, analysera och undanröja hinder som orsakar svårigheter i lärmiljön gällande
  tal, språk och kommunikation.
• Arbeta främjande och förebyggande från förskolan till grundskolan inom områdena tal,
  språk och kommunikation.
• Handleda skolans personal i det specialpedagogiska arbetet inom områdena tal, språk
  och kommunikation.
• Kartlägga elever med tal, språk och kommunikationshinder samt ge förslag på åtgärder.
• Implementera metoder och arbetssätt gällande tal, språk och kommunikation som
  främjar elevers utveckling mot målen.
• Bidra med kontakt med andra stödfunktioner som exempelvis habiliteringen, BVC och
  logopeder inom regionen.
• Samverka med vårdnadshavare för de barn och elever som är i behov av särskilt stöd,
  kring tal, språk och kommunikation.
• Individuellt arbete med elever enskilt och i grupp.

Sekretess och samtycke

Elever och familjer har en grundläggande rätt att känna trygghet i att personal verksam inom
skolan behandlar personlig information med respekt och på ett ansvarsfullt sätt. Alla som är
verksamma i en kommunal skolverksamhet omfattas av offentlighets- och sekretesslagen,
2009:400 (OSL). Dess bestämmelser reglerar sekretess och tystnadsplikt mellan myndigheter
och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet.

Elevhälsans medicinska insats (skolsköterska och skolläkare) är en egen och självständig
verksamhetsgren i förhållande till övriga professioner i skolan som utgör en egen
verksamhetsgren. I praktiken innebär det att sekretess råder mellan verksamhetsgrenarna.

Varje företrädare måste iaktta sin sekretess samt känna till de möjligheter som finns att utbyta
nödvändig information inom ramen för elevhälsoarbetet.

Generellt råder principen att känslig information endast delas mellan de personer som behöver
känna till den i syfte att eleven får det stöd som behövs och försäkra en god hälsa.

Genom att be vårdnadshavare och/eller elev utifrån ålder och mognad om ett samtycke till att
uppgifter lämnas ut kan ett samarbete kring eleven ske mellan personal i de olika
verksamhetsgrenarna.

Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen

”Myndigheter som bedriver verksamhet som berör barn, hälso-och sjukvård samt personal
som jobbar inom dessa myndigheter är skyldiga att göra en orosanmälan till socialtjänsten
om de misstänker att barn far illa. Personer med anmälningsskyldighet kan inte göra en anonym
anmälan.” SoL kap.14 § 1

Oavsett sekretess regleras skolans anmälningsskyldighet till socialtjänsten i socialtjänstlagen.

Elevhälsans personal ska arbeta för att anmälan till socialtjänsten sker under sådana
omständigheter att vårdnadshavare är delaktiga i processen. Undantag från detta gäller dock
om man misstänker att en elev blir utsatt för våld i hemmet och/eller övergrepp. Då får
anmälaren inte meddela vårdnadshavare, den kontakten tar socialtjänst och polis.

Rutiner

Kommungemensamma

Barn- och utbildningsförvaltningen har gemensamma rutiner och planer gällande
kränkande och diskriminerande behandling samt rätten till mottagandet i anpassad grundskola.
Dessa rutiner och handlingsplaner är det respektive rektor som ansvarar för att de följs vid
behov.

Lokala

Varje skolenhet har egna rutiner gällande främjandet av skolnärvaro och oro för måluppfyllelse.
Dessa kan du läsa om i de lokala elevhälsoplanerna som respektive rektor ansvarar för.

Referenser

Barnkonventionen (2018:1197)
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Skollagen (2010:800)
Socialtjänstlag (2001:453)
Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr22.
Skolverket. (2019). Forskning för skolan. Hälsa för lärande- Lärande för hälsa Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skolverket. Regler och ansvar kring elevhälsa Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skolverket. Aktivt jämställdhetsarbete i skolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Socialstyrelsen. Vägledning för elevhälsan – reviderad version 2016. Stockholm:

Socialstyrelsen. (2020) Kunskapslyft för barnets rättigheter. Redovisning av Socialstyrelsens
utvecklingsarbete.

Ovanåkers kommun. (2024) Måluppföljningsrapport. Tertial Barn- och utbildningsnämnden